TVÅ STÄDER). EN BERÄTTELSE e F AF. CHARLES DICKENS. FJORTONDE KAPITLET. De.genljudando stegon då ut för alltid. Utefter gatorna i Paris skramla dödskärrorna tungt och bemskt! Sex långkärror forsla dagens vinportion till den törstiga katiga flickans, Alla de glupska vidunder; som inbillningskraften skdpat allt sedan. fäbelns äldsta-tider, äro förenade i en gräslig verklighet: Gtwllotinen. Ock ändock finnes visserligen icke i hela Frankrike, med held dess rika omvexling. af :jordmåner och Väftstreck, ett en-; daste blad: elldr löf, en endaste röt, stjelk eller frö, som uppnår sin mognid under mer naturnödvändiga förhållanden än de, som gåfvo detta fasans vidundersittförsta upphof. Prathpa änäu en gång i stoftet med enahanda förmätenhet Guds beläte på jorden, och det skall åter grina emot dig med enahandw förvridna drag. -Utså äfihu engång enahanda säde af öfvermod öch förtryck, och det skall med full visshet bära enahanda frukt efter sin art. Sex dödskärror rulla genom gatorna. Förbyt dessa igen till hvad de voro, du:mäktige trollkarl Zid, och det skall vi.a sig, att de voro den oinskränkta moharkiens statsvagnar, feodal-ådelns praktvagnar, ogudaktiga Isebellors nattygsbord; kyrkor, som icke voro min Faders hus, utan röfvarekulor,, kojor, i hvilka millioner svältande arbetare lefde och ledö! Nej; den store trollkarlen, som majestätiskt utför den Eviges oföränderliga bud) misstager sig aldrig i sitt förvandlingsarbete. Om du blifvit förbytt i -dennå skepnad enligt Guds viljan, säga siarne till de förtrollade i den djupsinniga arabiska sagan, så förblif sådan du är! Men Bär du denna skepnad eadast till följd af en flyktig besvärjelse, så återtag ditt forna utseendel, Och dödskärrorna framrulla, hopplöst oföränderliga. Allt. som. de-sex kärrornas gnisslande kjul framskrida,; tyckas de-liksom plöja en lång krokig fåra genom folkträngseln på gatorna. Tiltor af tätt packade ansigten kastas åt ömse sidor, och -plogarne; framgå stadigt... Så vane äro invånarne i de vid dessa gator belägna busen vid.detta: skådespel, att, i många fönste intet nyfiket ansigte synes till, och i somliga ser man personer icke ens upphöra med et ) Se Aftonbladet n:is 1—5, 7—11, 13—27, 29, 34—38, 40—42, 50—066.