Aftonbladet – 19 mars 1860, sida 1

alla dörrarna stodo öppna, och att detta kunde gifva anledning att gissa till den skedda afresan. Hennes första åtgärd blef derföre att stänga dem. Det var fyra dörrar i rummet, och hon stängde dem alla. Sedan ställde hon sig framför dörren till kammaren, som hade varit Lucies. Fru Defarges mörka ögon följde henne vid dessa brådskande rörelser, och stodo orörligt fästade på henne när hon hade slutat. Miss Pross var på intet vis vacker; åren hade icke tamt det vilda, eller mildrat det barska ihennes utseende; äfven hon var en beslutsam vinna på sitt vis, och hon mätte med sina blickar fru Defarge från hjessan till fotabjellet. Nog ser du mig ut, som vore du Lucifers egen gemål, sade miss Pross mellan tänderna. vMen inte skall du derföre taga bugt-på mig. Jag är en engelsk qvinnax Fru Defarge betraktade henne föraktligt, men kände dock på sig, på samma sätt som den andra, att här förestod en tvekamp. Hon såg framför sg en bastant, groflemmad, senfull qvinna, sådan hon för flera.år sedan tedde sig för gubben Lorry, då han första gången gjorde hennes hårdhändta bekantskap. Hon visste fullväl, att miss Pross var familjens trogna vän; miss Pross-visste fullväl, att fru Defarge var familjens hätska fiende. sPå min väg ditborts, sade fru Defarge, i det hon med handen gjorde en-lätt rörelse åt det håll; hvarest guillotinen var uppstäld der man nu håller 10 IstoP och min sticksöm i ordning åt mig, har jag ej velat underlåta att i förbigående göra henne ett litet vänligt besök. Jag vill-tala med henne: Jag vet att du kommer i argt uppsåt, sade miss Pross; och lita du på, att det bär skall bli hårdt möt hårdtb. Hvardera talade sitt eget språk; förstod den andras ord, men båda sökte med spänd uppmärksamhet af blick och å sluta till hvad de obegripliga orden inneburo. Det skall gagna henne till ingenting att gömma sig undan för mig just nu, sade fru ingendera