Aftonbladet – 17 mars 1860, sida 2

distrikter, genom hvilka vägen skall gå, önska, engt hvad som försäkras, träda i närmare handelsörbindelse med kineserna och engelsmännen. Landet sjelft beskrifves såsom sundt och begåfvadt med rika illgångar. Det vore derföre förunderligt, om vi skulle emna förslaget utan afseende. Af vigt härvid är iet, att den del åf Kina, hvilken vi på denna nya äg skulle närma oss, och som icke blott är mycket vördig och folkrik, utan äfven lär vara genomstrusen af talrika vägar, floder :och kanaler, hittills har varit afskuren från kommunikation med utlandet och 1 förbli det, till dess vi närma oss i Burma. eller smännen i Cochinchina. Regeringen bör således ör alla händelser fästa uppmärksamhet vid det a örslag. Det största linieskepp inom engelska flottan, ilowe, har i dessa dagar gått af stapeln i Pembroke. Det är 301 fot långt, 61 fot bredt och 65 fot djupt, har en drägtighet af 3594 tons, får en maskin om 1000 hästkrafter, behöfver 1130 män till fullständig besättning och är beräknadt att föra 121 svåra kanoner. BELGIEN. . I början af kammarens plenum den 10 dennes besteg finansministern, hr Fråre, talaretolen och uppläste rubrikerna på åtskilliga sudgeter, anslagsfordringar och lagförslag, iwvilka han skulle nedlägga på kammarens bord. Plötsligen uppstod bland representanterna ett sorl af öfverrasknivg, förvåning och slädje, ty man tyckte sig bland alla dessa örslag ba förnummit det magiska ordet: tolagens afskaffande). Ingen ville tro sina öron, ch först sedan ministern, på en mängd förgningar, med ljudlig stämma bekräftat, att gan gällde afskaffande af denna den förhatligaste af alla skattebördor, upphöjdes ett ;btusiastiskt bifallsrop. La lecture! la lecurel skallade det från alla båll, och nu upptiste hr Frere under en graflik tystnad inom församlingen motiverna till och de särskilda tadgarna i lagförslaget. Bruttoinkomsten af solagen i hela Belgien uppgick sistlidet år till 12,300.000 francs; uppbördskostnaderna med 1030 2,300,000 francs; nettobebållningen utsjorde följaktligen 10.000,000 franes. Skattsammarens ställning är så förmånlig, att nåzon ny skatt ej behöfves till ersättning för den genom tolagens upphäfvande minskade statsinkomsten. rö ITALIEN. Från Turin förmäles, att Savoyens guvernör senom en proklamation tillkännagifvit för berolkningen, att den inom Kort skall blifva uappmanad att omrösta rörande frågan Huruvida Savoyen fortfarande skall utgöra en del tf konungariket Piemont, eller införlifvas med Frankrike, enligt af sardinska kamrarne föreskrifna former. Kommunalrådet uti Milano har voterat en patriotisk skänk af 3 millioner francs åt koaung Vietor Emannel; såsom garanti för de ;ffer, som framtiden möjligen kan göra för :i.Ifället nödvändiga. : Lodi skall följa detta exempel. Grefve Cavour har afgifvit följande svar t:!l. sardinska sändebudet i Paris, angågnde frågan om Savoyens afträdande till Frankrike: Turin den 2 Mars 1860. . Hr riddare! Uti sin depesch af den 24 Februari uppdrager hr Thouvenel åt hr de Talleyrand, att fästa H. M:ts regerings uppmärksamhet på frågan angående Savoyen och Nizza. Han är af den åsigten, satt bildandet af ett mäktigt konungarike vid foten af Alperna skulle vara ogynsamt. för Frankrikes intressen och utgöra en verklig fara för detta land, om ej dess gränser i denna riktning blefve utsträckta och förstärkta. Hr Thouvenel skyndar emellertid att tillägga, att det ingalunda ligger i den kejserliga franska regeringens afsigt, att fordra territorialförändringar, hvilka kunde vara stridande mot befolkningens önskningar, eller vidtaga en dylik gränsförändring utan att fästa afseende på Schweiz intressen och utan att hafva rådfrågat (consultå) Europas stormakter. Jag skall undersöka värdet af de historiska traditioner, på hvilka hr Thouvenel anspelar. Jag är långtifrån att tro, att Sardiniens förstoring någonsin skulle kunna utgöra en fara för Frankrike, vid hvilket land vi, genom de sednaste tilldragelserna, äro fästade med tacksamhetens band. Emellertid äro vi alltför mycket lifvade utaf känslan af Italiens tacksamhetsskuld till kejsaren, att vi icke skulle egna den allvarligaste uppmärksamhet åt en åstundan, som hvilar på principen af aktning för befolkningarnes Önskan. H. M:ts regering skulle aldrig, till och med icke mot de största fördelar, gå in på att afträda eller utbyta någon del af det område, som sedan så många århundraden utgör huset Savoyens ärorika familjebesittning. Men H. M:ts regering skulle ej kunna underlåta att taga i öfvervägande de förändringar, som de tilldragelser, hvilka uti Italien efterföljt hvarandra, hafva frambragt uti Savoyens och Nizzas befolknings ställning. I det ögonblick, då vi för mellersta Italiens befolkning högt yrka på rättigheten att få råda öfver sitt öde, kunna vi icke, utan att ådraga oss förebräelse för motsägelse och orättvisa, betaga konungens undersåter på andra sidan Alperna rättigheten att fritt gifva sin vilja tillkänna. Huru lifligt vi än skulle beklaga, om de provinser, hvilka utgjort monarkiens ärorika vagga, förmådde besluta sig till att begära sitt afsöndrande från de öfriga delarna af konungens stater för att bereda sig en annan ställding; så skulle vi dock icke kunna vägra erkänna betydelsen af denna på lagligt sätt och enligt parlamentets föreskrifter uttalade opinionsyttring. Hr Thouvenels förklaringar angående stormakterna och Schweiz äro egnade att förekomma hvarje oriktig föreställning. och undanrödja många svårigheter. Dessa förklarivgar, hvilka äro inspirerade utaf en så hög känsla af billighet. och rättvisa, tillåta oss cke hysa något. tvifvel om att vid dessa underhandlingar omtankan att förskaffa såväl Sardinien som Frankrike: en ändamålsenlig gränslinie skall spela hufvudrollen. Föreläs, hr riddare; benäget dennå depesch för utrikesministern och öfverlemna åt honom en afskrift deraf. Cavour. TURKIET. i ; Kiamil pascha har blifvit utnämud till mimister utan portfölj. SR, Furst Milösch har afsändt en deputation till Konstantinopel, för att söka åstadkomma ett bättre förbållande till Porten, samt erhålla nya medgifvanden af sultanen.