Aftonbladet – 17 mars 1860, sida 1

Fd för sig sjelf; och hade hon blifvit dömd att lägga sitt hufvud under bilan i mörgon, så skulle hon hafva gått till afrättsplatsen med enn vekare känsla isitt bröst än begäret all kuhna få byta roll med den; som sändt henne dit. ! Sådant var det hjerta, som fru Defarge bar under sin grofva qvinnodrägt. I sitt vårdslösade skick missklädde denna drägt ingalunda en afgrundshexa, och hennes rika svarta hår tog sig präktigt ut under den röda mössan, Gömd i hennes barm låg en laddad pistol. Gömd i hennes lifgördel låg en skarpslipad d Ik. Sålunda utrustad och trådande sin väg med steg, som anstodo en sådan amazon, och med den ledighet i gången, som var naturlig hos en qvinna, hvilken i sir barndom varit van att springa omkring på hafskustens sand barfota och barbent, tillryggalade nu fru Des farge den ena gatan efter den andra. Nu förhöll det sig så, att när resplanen föregående afton uppgjordes för den vagn, som just i detta ögonblick stod och väntade på sin sista passagerare, hade Lorry haft mycket hufvudbry med att afgöra, huruvida de borde taga med sig i vagnen miss Pross eller ej. Man måste ej allenast tänka på att icke öfverlasta vagnen, utan det var äfven af bögsta vigt att visiteringen samt granskningen af respassen komme att upptaga möjligen minsta tid, alldenstund deras räddning kunde kom. a alt bero af endast några ögonblicks vunnet försprång. Slutligen, efter en lång och bekymmersam öfverläggning, hade han jort def förslaget, att miss Pross och Jerry, hvilka hade full frihet att lemna staden, skulle gifva sig af klockan tre i det lättaste åkdon, som på den tiden. stod att erhålla. Då de icke hade några tyngande saker att föra med sig, skulle de snart upphinnå vagnen, och 8edan resa såsom förbud för att Beställa hästar åt de efterkommande, hvarmedelst resan skulle påskyndas under nåtten, då de mest äfventyrade att bli uppehållna. Å Miss Pross, som insåg bela vigten af detta förslag, hvilket dessutom beredde henne till: