bemötte i ett längre skriftligt anförande de på förmiddagen af hr Montgomery, Sparre och Raab afgifna yttranden. Yrkade afslag på utskottets förslag. Hr E. G. Lilliehöök yrkade bifall till utskottets förslag, anseende det orätt att till ekplantering använda ibland den bästa åkerjord som vi ega. Ansåg Skåne mera lämpligt för dylika planteringars anläggande. Friherre W. F. Tersmeden ansåg att ut: skottet. bort föreslå andra, lämpliga platser, annars kunde man tro att det ansåge alla ekplanteringar öfverflödiga. Den åsigten kunde talaren icke dela, och ansåg det derföre af vigt att ständerna erkänna bebofvet deraf, emedan ett direkt afslag kunde leda derhän att K. Maj:t ansåge intet vidare i detta fåll böra göras. Trodde icke att vi skulle behöfva lida någon brist på åkerjord, derföre att dessa 600 tunnland användes till ekplantering, och röstade för afsag på utskottets framställning. Grefve Posse upptog till besvarande hr Montgomerys yttranden, tackande honom bland annat för hans vänliga sinnesstämning mot flottan, i det han hoppades att, när femte hufvudtiteln förekommer, samma vänliga stämning måtte fortfara. Grefve Sparres yttrande om att eken 200 år härefter ej. kommer att användas, trodde talaren icke komma att hålla stånd; fortfor att yrka afslag. Statsrådet Gripenstedt röstade äfven för afslag på utskottets förslag, och trodde icke att man finge anse denna sak för en finansfråga, då den gällde något så vigtigt som landets försvar. Instämde med friherre Tersmeden om att den ifrågasatta jordareaIen är en obetydlighet, och omtalade isammanhang dermed huru man för kort tid sedan i Nerike genom sjösänkning vunnit 5 å 6 tusen tunnland odlingsbar jord. Skulle man tillämpa statsekonomiska principer på dylika frågor, så kunde materielen visserligen olifva billigare, men det torde icke vara rätt att ställa landets försvarsverk på en så lös grund. Man hade sagt att Leckö vore utsatt för våldsamma vinlar, emedan det ligger så nära sjön. Talaren påminde i detta afseende om att det ingick i ständernas beslut angående ekplanteringars införande, att de skulle anläggas nära vatten, och trodde icke att vindarnes inverkan skulle vara så farlig, helst de ekar, som redan finnas på stället, ingenting synas hafva lilit derutaf. Stånden infordrade 1849 ifrån länsstyrelserna uppgifter på de för ekplantering mest lämpliga platser. Dessa nämnde då Leckö och den s. k. Borgholms hage. 1857, då ett nytt dylikt utlåtande begärdes, sades det att Borgholms hage icke .vore lämplig, men Leckö fick deremot de amplaste loford. De begge sednaste åren bekräftades detta uflåtande; Det finns slutligen en sak som utskottet endast med lätt hand vidrört, nemligen 1829 års beslut om ek planteringars införande. Detta tillkom. så, att vid 1823 års riksdag begärde ständerna ekens frigifvan: de, men detta afslogs af K. Maj:t, emedan sjöförsvaret deraf skulle lida, om inga andra anordningar vidtoges.. Sedan derföre 1829 års beslut blifvit fattadt; bifölls. 1830 ekens frigifning. Att nu, sedan. detta resultat vunnits, vilja lägga hinder i vägen för plani teringarne, tyckte talaren påminna om den gamla historien om Marcolfus, som visserligen skulle hänga, men aldrig kunde hitta på något passande. träd. Hr Montgomery-Cederhjelm medgaf att utskottets åsigt kunde vara oriktigt uttryckt, på sätt friherre Tersmeden påpekat. Utskottet vill icke afstyrka alla ek, planteringar, ehuru man visserligen tvekade om dessa vore ändamålsenliga, dels -i anledning af professor Fries yttrande, dels i anseende till de klena resulta terna af de redan anlagda. Men det är nu endast fråga om Leckö, och icke om något annat ställe. Vid en blick på kartan ser man att Leckö ligger öppet för alla vindar, och en botanist i utskottet; doktor Gumeelius, har sagt att detta vore specielt skad: ligt för ekarne.. Utan att vilja klandra någon auktoritet, ser man att andra skogsstyrelser misstagit sig; det kunde ju derföre hända att icke heller denna plantering lyckades. Fortfor att yrka bifall till. utskottets förslag. Friherre C. J. O. Alströmer: ville protestera emot den åsigten att all. skogsplantering borde lemnas åsido, hvilket han ansåg komma att medföra vådliga följder för framtiden. Yrkade återremiss. Friherre A. Raab hade sig bekant att tvenne stånd redan bifallit utskottets, förslag, och ville derföre att ståndet skulle göra detsamma, dock med den reservation att ekplanteringar måtte ; anläggas, omockså icke Leckö dertill utsåges. Grefve-E. Sparre, ansåg ett sådant tillägg öfverflödigt, då--här endast är fråga om Leckö. Påminde om att på kronans boställen och kungsgårdar afverkningsrätt till ekskogen medgifves, hvilket icke vore rätt då man ansåg eken så nödvändig. Trodde skogsstyrelsen hafva förut tillräckliga fält för sin verksamhet; utan att behöfva slå under sig den bästa af våra kungsgårdar. Hr B. Lilliehöök besvarade grefve Sparres yttrande om afverkningen utaf kronans ekar dermed att det vore länsstyrelserna som ibland. kanske allt för frikostigt meddelade -sådan tillåtelse. Sedan friherre Alströmer återtagit sitt yrkande om återremiss, och statsrådet Gripenstedt förklarat sig icke kunna förena sig med friherre Raab uti det af denne afgifna yrkande, blef slutligen genom votering ärendet så afgjordt att utskottets förslag, med 60 röster emot 33, af ståndet förkastades, hvarigenom K. Maj:ts propositionblef bifallen. Sammansatta bevillningsoch ekonomiutskottets utlåtanden n:ris 1, 2 och 3 biföllos utan diskussion. Ekonomiutskottets memorial n:o 40, angående skedd återremiss af betänkande n:o 19, lades till handlingarne, hvarefter ståndet åtskildes kl. omkring 9. Presteståndet. Upplästes ett protokoll, hållet hos ståndets elektorer för val af suppleanter i konstitutionsutskottet, och hade dertill blifvit utsedde prosten Collen och kyrkoherden Bergman. Härefter föredrogos och biföllos utan diskussion: sarhmänsatta bevillningssamt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkanden n:o 1, afstyrkande väckta motioner angående förändring i åtskilliga delar af nu gällande stadganden rörande nederlagsoch transitorätt; n:o 2, afstyrkande väckta motioner om vissa ändringar i seglations-ordningen; samt n:0 3, likaledes afstyrkande väckt motion -om revision af tullverkets sporteltaxa. De öfriga å föredragningslistan förekommande betänkanden, nemligen lagutskottets n:o 19, om antagande af ny lag angående skilnad i äktenskap, samt ekonomiutsköttets n:o 38, om åtgärder för beredande af sabbatens värdiga firande, och n:0o:39, om ändring i handelsordningen samt dermed sammanhang egande författningar bordlades för andra gången, ocH åtskildes ståndet kl. ?, till 6 e. mi RR RIDDERSKAPET OCH ADELNS örverläggning uti lördagens förmiddagsplenum angående konstitutionsutskottets dechargebetänkande,