Aftonbladet – 12 mars 1860, sida 1

TVÅ STÄDER Y. EN BERÄTTELSE AP CHARLES DICKENS. Det var då, som den der, med sin brors tillåtelse, äfvensom med hansttillbjelp, tog och förde henne hem till sig, oaktadt allt hvad jag vet att hon måste ha sagt honom — och hvad det var, får ni nog-snart veta, om ni icke. vet det redan — tog henne till sig för att förnedra hennes Jag såg hehne fara mig förbi på landsvägen. När jag kom hem med dessa tidningar till min far, så brast gubbens hjerta; han talade aldrig mer ett ord; han dog. Jagskaffade min andra syster — ty jag har en syster till — till en annan ort; långt härifrån, hvarest Hon: åtminstone icke skall bli .kans underhafvande; Sedan letade jag upp hans bror här, och träftade på honom, jag, bondlurken, men med värja i handen... Hvar är .vindsfönstret? Det skall vara någonstädes här. aDet. började svartna för hans ögon; den yttre verlden blef allt trängre och trängre omkring honom... Jag såg mig omkring, och märkte, satt halm och bö låg utkastadt kring olfvet, såsom om en strid der hade förefallit. Hon hörde mig, ochkom springande än. Jag bad henne hålla sig på afstånd, tilldess Jag hade uträttat mitt ärende. Han kom nu in, kastade först åt mig några guldmynt, och slog:sedan efter mig.med -en piska.. Men jag; så bondlurk jag är,: angrep honom-så allvarsamt, attshan måste: draga värjan. Låt honom bryta, af, i-så många bitar han vill, Vär jan, sor: han befläckade med mittsimpla blod ):Se; Aftonbladet: n:is 1—5; 7—11, 13—27, 29 34—38, 40—42, 50—59,