Aftonbladet – 8 mars 1860, sida 2

AR re rd a RR RA fond LA RR a a et å hvarje ort öfliga valsätt Tillser iran nu hvad om kunnat i Waxholm blifva det lagligen öfliga uti: är ifrågavarande hänseende, så synes det mig vara. emligen klart, att då staden icke fått för sig fasttälld någon valordning, hvilken derom meddelat sär-kilda bestämmelser, så måste det, som blifvit och: kall vara öfligt, grunda sig på befintliga allmänna öreskrifter. Sednast meddelade, och mig veterligen nnu icke upphäfda eller ändrade allmänna föreskrift det afseende, hvarom här är fråga, återfinnes i s af kongl. förordningen den 23 Augusti 1731, som tadgar, att sedan riksdagskallelsen af predikostolen är afkunnad, låter magistraten, både genom anslag på rådhusporten och stadstjenares kringsändande i husen, sammankalla samtliga borgerskapet på rådstugan till en viss dag och timma, att välja riksdagsfullmäktige,. Magistratens i Waxholm valprotokoll upplyer, att kallelsen till valet den 6 Februari blifvit kun jord på helt annat sätt, än i anförda lagrum finnes: våbudet, och jag har trott, att nämnde valprotokoll, not hvars riktighet någon anmärkning ej egt rum,. nåste i förevarande hänseende ega vitsord och göra örebringandet af hvarje annan bevisning öfverflödig. Är denna min uppfattning riktig, skall E. K. M. vifvelsutan finna ensamt här vidrörda omständighet afseende på sättet för valets kungörande utgöra skäl ill samma vals upphäfvande; men jag vågar derjemte ästa E. K. M:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att kungörandet, på det sätt som skedde, egde rum först. lagen före valförrättningen. Någon föreskrift angående tiden för valkungörelses utfärdande meddelas väl icke i k. förordningen: den 23 Augusti 1731; men den öfver samma förord-ning meddelade förklaring af den 5 Juni 1739 stad-gar i 1 S, ätt så snart riksdagskallelsebrefvet af pre-dikostolen offentligen blifvit afkunnadt, sammankal-lar magistraten, inom en månad derefter, eller förr, .om riksens angelägenhet så fordrar, borgerskapet till herredagsmansvalet.. Då detta påbud uttryckligen föreskrifver, att dag för valet skall utsättas och. kungörelse derom utfärdas så snart (hvilket väl måste antagas liktydigt med omedelbart efter det) riksdagskallelsen blifvit från predikstolen afkunnad;. men tillika förutsätter, att ända till en månads tidi må kunna förflyta mellan valkallelsens kungörande: och sjelfva valdagen, så framgår deraf tydligen, att. den kongl. förklaringen afsett att åt de valberätti-gade lemna ett lämpligt rådrum att bereda sig på valet. Välantydes, att, om riksens angelägenhet fordrar större skyndsamhet, en så lång anståndstid mellan valkallelsen och valet, som ända till en månad, ej må ega rum. Något minimum af tidsförlopp mel-lan valkallelsens utfärdande och valets förrättande: finnes emellertid icke i förevarande kongl. förklaring; bestämdt; men gällande stadganden och gängse praxis: med afseende på andra tillfällen, då menigheter sammankallas för utöfvande af medborgerliga rättigheter, torde väl icke få lemnas utan afseende då fråga är om utöfningen af den otvifvelaktigt vigtigaste bland alla medborgerliga rättigheter, den att deltaga. i valet af de ombud, åt hvilka nationens lagstiftningsoch beskaitninzsrätt är anförtrodd. I sådant. hänseende företer .s, hvad städerna angår, det i k.. förordningen den 19 Januari 1758, angående borgmästareoch rådmansval meddelade stadgande, att: på det missbruk vid sådana tillfällen ej må ske och: val anställas när allerast få af borgerskapet kunna: vara tillstädes, har K. M. i nåder velat stadga, det: borgmästareoch rådmansval icke må till den tid: utsättas och hållas, när de flesti af borgerskapet. äro frånvarande vid marknader eller andra deras handelsrörelser, så ock, att anslag och allmän kungörelse till valet sker 14 dagar förut, samt dessutom sstadstjenare kringsändas i husen, att derom tillsäga, på sätt som 2 uti k. förordningen af den 23 Aug. 1731, om riksdagsfullmäktigvalen i städerna, innehåller. Jag dristar antaga, att de missbruk, som K. Mgenom anförda stadgande velat förebygga vid borg-mästareoch rådmansval, icke kunna vara mera till låtliga vid valet af ett ombud i riksförsamlingen, och om detta antagande är riktigt, måste deraf följa, att. samma försigtighetsmått, som anses erforderliga och: oundgängliga för missbrukens förebyggande i det ena. fallet, måste vara lika mycket af nöden äfven i det: andra, och att således valet bör kungöras 14 dagar innan det hålles, äfven då riksdagsfullmäktig skall utses. Jag tror mig veta, att så ock är föreskrifvet: i de flesta städers valordningar, och att, der valordningar ej finnas, praxis likväl är densamma, med undantag endast för de fall, då inkallandet af urtima. riksdag bjuder större skyndsamhet och då kallelseti-den, såsom t. ex. i hufvudstadens sednast af E. K. M. fastställda valordning, blifvit inskränkt till 8 dagar. Ser man åter på den i 11 riksdagsordningen meddelade föreskrift om sockenstämmas utlysning för elektorsval bland allmogen, så befinnes det, att i det: fallet 8 dagar mellan pålysningen och valet ansetts. tillräckliga. Men då den kongl. förordningen den 19 Jan. 1758 talar om borgerskapets frånvaro vid marknader eller andre deras handelsrörelser, så antydes derigenom ganska bestämdt det istadsmannanäringarnes oatur grundade förbållande, som verkligen gör det af behofvet, att en stadsmenighets sammankallande bör, om missbruk och öfverrumplingar skola förekommas, ske längre tid före sammanträdet än som kan vara behöfligt med afseende på landsbygdens innevånare. Att denna omständighet, särskildt för Waxholm, är af icke ringa vigt, inses lätteligen af det E. K. M. väl bekanta förhållande, att ganska många af stadens borgare idka fiske, och till följd af denna sin handtering måste på flera dagar aflägsna sig från hemmet; blifvande de derigenom lätteligen i okunnighet am ett riksdagsmannaval, som, på nu förelupna sätt, i en knapp vändning pålyses och verkställes. Hos E. K. M. vågar jag derföre i underdånighet anhålla, att, på grund af hvad som sålunda blifvit anfördt angående kungörandet af ifrågavarande valförrättning, densamma må ogiltig förklaras. Skulle E. K. M. dock icke finna skäl att på denna. grund ogilla valet, vågar jag fästa uppmärksamheten derpå, att hr Christopher Nathanael Rathsman, på hvilken de flesta afgifna rösterna fallit, och hvilken till följd deraf af magistraten förklarats vald till riksdagsfullmäktig för staden, blifvit genom ett bor-gareståndets den 28 nästlidne December fattade beslut, hvarom ståndets uti valprotokollet intagna skrifselse af samma dag meddelar officiel kännedom, förklarad obehörig ait vara riksdagsman i borgarest.ndet. Thy och alldenstund just af denna anledning det nu ifrågavarande valet blifvit utlyst; alldenstund 21 5 R. O., som tillägger riksstånden pröfningsrätt i afseende på deras ledamöters behörighet, icke medgsifver någon appell från ett riksstånds i sådant hänseende fattade beslut; alldenstund R thsman den 6 Februari, då det sista valet förrättades, befann sig i alldeles enahanda medborgerliga ställning som då han len 28 December af borgareståndet förklarades obehörig att i nämnde stånd vara riksdagsman, och alldenstund dessutom ståndets skrifvelse uttryckligen nonehöll, att ny riksdagsfullmäktig för Waxholm skulle väljas, så måste, enligt mitt förmenande, valrörrättaren hafva olagligen förfarit då han upptagit de röster, som afgifvits på en person, hvars behörighet till inträde i borgareståndet blifvit ogillad af den i sådant hänseende utan appell i sista hand afgörande myndighet. Jag hade ansett påpekandet ensamt af denna omständighet tillräckligt för att hos E. K. M:ts befallningshafvande påyrka och vinna valets upphäfvande; men E.K. M:ts befallningshafvande har ogillat detta påstående på den grund, att jag icke ens uppgifvit, mindre visat, att rådmannen Rathsman ej innehar de egenskaper, som enligt 14 och 18 4S R. O. erfordras för att vara valbar till riksdagsfullmäktig för stad. Jag anser mig derföre böra, jemte fullföljande af min underdåniga klagan deröfver, att E. K. M:ts oefallningshafvande ej fästat afseende på borgareståndets nyss åberopade beslut, äfven i underdånigNR Af