Aftonbladet – 6 mars 1860, sida 1

den förste; men du kan fråga Sant-Antonsbon -här. 1 Manette såg nu frågande på denne, som vred sig oroligt gå klacken, tummade litet på sitt skägg, och slutligen sade: Nå väll... visst är det mot regeln... Jo, han är anklagad — och svårt anklagad — af medborgaren och medborgarinnan Defarge ... och af en till. Och hvem är det, då? Och det frågar du, medborgare? Jal Då, sade karlen från S:t Antoine, med en besynnerlig blick, får du vänta på svar tills i morgon. Mia mun är förseglad. ATTONDE KAPITLET. Ett spelparti. I lycklig okunnighet om hvad som hade händt hemma, trädde miss Pross sin väg längs de smala gatorna och begaf sig på Pont Neuf öfver strömmen, i sina tankar öfverräknande alla de behöfliga saker och ting. som hon hade att upphandla, Cruncher med korgen tågade vid hennes sida; De tittade in till höger och venster i de flesta bodarna på vägen, sågo sig väl före, att icke råka in i någon folkträngsel, och veko af åt sidan, när de mötte något högljudt språkande sällskap. Det var en kall afton, och den dimhöljda strömmen, uppenbarande sig för ögat medelst glimmande eldar, och för örat medelst slamrande buller, visade hvarest fartygen lågo förtöjda, på hvilka smedjor voro inrättade, i hvilka musköter tillverkades åt republikens armå. Ve den man, som spelade fuffens med den armån, eller 1 den erhöll en ofö:tjent befordran! Bättre för honom, om han ald.ig bade fått skägg; ty nationalrakknifven rakade honom inpå bara skinnet. i Sedan miss Pross hade upphandlat diverse små speceriartiklar och ett qvarter olja för lampan, kom hon ihåg vinet, som; de skulle ba. Sedan hon tittat in i åtskilliga vinkällrar, stannade hon vid en, hvars skylt bar in