Aftonbladet – 5 mars 1860, sida 1

tysta dem, hvilket icke lyckades honom; ty dö förtforo att skrika Nej! till dess de slutligen tröttnade; Presidenten frågade, hvem den nämde medbörgaren var? Den anklagade förklarade, att det var den förste af de åberopade vittnena. Han åberopade sig derjemte samme medborsares bref, som blifvit honom fråntaget vid stadsportsborimen, men som han förmodade vara till finnandes bland de papper, hvilka ordföranden hade liggande framför sig. Mänette hade bestyret om, att det fans der — hade försäkrat honom, att det skulle komma aft finnas det — och. det. blef nu också företedt och uppläst, Medborgaren Gabelle inkallades för att intyga riktigheten, Hvilket han ock gjorde. Medborgaren Gabelle gaf, med utomordentlig finhet och artighet mot domstolen, att förstå, att han, till följd af den oerhörda mängd af fiender till republiken, med hvilka domstolen egde att sysselsätta sig, blifvit i brådskan afglömd i sitt fängelse i VAbbaye, tills blott för tre dagar sedan, då han blef kallad till förbör och stäld på fri fot på grund af juryns förklaring, att ban hade uppfyllt all rättfärdighet genom att bafva i sitt ställe i rättvisans. händer öfverlemnat medborgaren Evremonde, Darnay kallad. SN 5 Derefter förhördes doktor Manette. Hans stora personliga popularitet, och den klarhet, med hvilken han besvarade hvarje fråga, gjorde ett djupt intryck. Men då hån fortfor vis dare i sin berättelse och omförmälde, hv:ruledes den anklagade varit, bang förste Van efter hans befrielse ur sin, långa-fångenskap i EE 15 nom en trofast tillgitvenhet: att han var så långt ifrån att stå väl hos den aristo kratiska regeringen i det landet, att denna regering tvärtom hade låtit häkta och lagföra