Aftonbladet – 5 mars 1860, sida 1

lång och kall Dagbtir detpå förhördes fömton fångar innan Darnays namn uf propadesi Alla femton dömdes till dödens hela rafsakningen hade icke upptagit mer än hbalfannan timme. rt ÅA mL Charles Evråmonde, Dariay kallad !s ljöd döt ändtligen. 7 : fa ett Hans donfare sutto på: sin bänk iplumaget rade hattar; den grofvå röda mössari med trefärgad kokard var för öfrigt den rådande huf: vudbonaden. Efteren blick på juryn 6ch den stormatide åbörarehopen, skulle hän väl håft anledning ätt tro, att sakernas vanliga ord: ning blifvit uppoch nedvänd, och att bofvarne sutto till doms öfver ärligt folk. Den lägsta, grymmaste och dåligaste befolkningen i en stad, som ialla tider. varit. försedd med sitt rikliga förråd af låghet, grymhet och dåligbet; vår här församlingens spiritusrector — Blorde under storm ochlafra sina armärkningar, tillkännagaf högljudt sitt bifäll eller sitt ogillande, och påskyndade utslaget, utan allsköng8hejd. Af kärlarne vöro de fleste beväpnade på at eller annat vis; af qvinnorna burg somliga knifvär, andra dolkar, somliga åto och drucko underdet de körde på; andra stickade, Bland deösistnämnda var en, som hade en reserv-sticksöm under armen; Under det hon arbetade; Hon stod i främsta ledet bredvid en karl, som Darnay aldrig hade sett sedan han träffade Honom vid stadsportsbommen, men i hvilken han genast igenkände Defarge. Han anmärkte, att hon ett par gåne hviskade Konort i örat, och att hon tyckfösVFära hans bustru; men hvad söm isyniher: Wet. fäste hans Uppröärksamhet var, ätt ehuri (de stödöBönoth 38 fåra som Thöjligt; de ak diig kastade en pnda Blick på Honom, De tycktes med oböjlig bestämdhet afvakta någonting som komma skulle, och hade sina blickar oafvändt fästa på juryn. Nedom rättens ordfö