Aftonbladet – 2 mars 1860, sida 1

OTVÅ STÄDER?). EN BERÄTTELSE AF CHARLES DICKENS. Han tillslöt persiennen igen med darrande hand, stängde, fönstret och. nedfälde gardinen, skyndade till Lucie, berättade för henne, att hennes far hade fått hjelp af folket, och nu .gått att söka rätt på hennes man. Han (träffade, hos henne hennes barn och miss Pross, men det. föll honom icke in att förupdra sig öfver, deras närvaro, förrän en lång sund derefter,, då, han satt och betraktade demji nattens tystnad —; sådan nu tystnaden var, der. natten, Lucie hade under tiden nedsjunkit, på golfvet. i ett slags. dvala vid hans fötter, hårdt fasthållande hans hand.; Miss Pross hade lagt barnet på hans säng, och hennes hufvud hade så småningom -.nedsjunkit på kudden bredvid bennes lilla vackra skyddsling. En lång, lång natt, endast afbruten af den arma makans tuyftningar! En lång, lång natt, under fruktlös väntan på hennes fars återkomst, eller något bud ifrån, honom! : Två gånger under den mörka natten ringde det återigen på klockan till stora porten, och hopen inrusade åter, och slipstenen snodde, omkring, och kastade gnistor. . Hvad är det ? skrek Lucie, förskräckt. Tyst, tyst! Soldaterna slipa,sina vapen der, sade Lorry, Gården är, nu ,nationalegendom, och begagnas till ett slags arsenal, mitt hjertat Dvå gånger till inalles; men sista gången bedrefs. arbetet icke, så hetsigt. Kort derefter började det dagas, och Lorry lösgjorde sakta sin hand från Lucies, och tittade 5) Se Aftonbladet n:is 1—5, 7—11,) 13—27, 29, 34—38, 40-42, 50 och 51,