Aftonbladet – 1 mars 1860, sida 1

seendet af en; fullkomlig hofman,;i det;han. gick fram mot Darnay, har jag äran bedja er vara; välkommen i La Force, beklagande det missöde, som fört er bland oss. Mitte det snart få ett lyckligt slut! Det skulle: vid hvarje annat tillfälle vara en påflugenhet, men icke så här, då jag anhåller att få veta med hvem jag har äran falax Darnay; sansade. sig, .nu och. lemnade, den begärda upplysningen i så valda ordalag, han i hast kunde finna på. Men jag hoppas,isade -hofmannen . under det han. med ögonen följde fång vaktmästaren, som: gick stvärs öfver rummet;; att ni icke skäll i-ensamt fängelse ? Jäg vet:icke hvad den benämningewegentligen betyder; men jag har hört-att jag skall komma i ett sådant. Adk, så ledsämt! Vi beklaga er hjertligen! Men fäll icke modet; flera ledamöter af vår societet här ha varit i ensamt fängelse till en början, och det räckte icke lång tido. Sedan tillade hany i det han höjde rösten: Jag får lemna sällskapet den ledsamma underrättelsen: i ensamt fängelsex Darnay hörde ett sorl af deltagander då han -tvärs: öfver rummet gick fram till en förgallrad dörr, hvarest vaktmästaren väntade honom; och många röster — bland hvilka några veka och medlidsamma. qvinnoröster ute märkte: sig önskade: honom allt: godt. Han vände sig om vid den förgallrade dörren, för attaflägga sin, hjertliga tacksägelse; dörren slog. igen. under: vaktmästarens hand, och synen var försvunnen för hans ögon för alltid. Utanför; dörren ,mötte .genast en stentrappa, som ledde uppåt. . När de hade uppstigit fyratio trappsteg ;(halftimmestången räknade dem redan), öppnade fångvaktaren en låg, svart dörr, och de inträdde i en ödslig cell. Det i