Aftonbladet – 27 februari 1860, sida 1

NELLYS SKO. EN AMERIKANSK BERÅTTELSE. I. Vår Nellyär den mest intagande lilla elfva, man kan: tänka sig; hon har nyss fyllt sjutton år, Hälften bland de unga herrarne häromkring göra henne sin cour; men hon gäckas med dem allesammans och uppmuntrar ingen af dem. Hennes förfärliga blå ögon anställa samma nederlag bland dem, som blå ögon i alla tider anställt ibland unga män. Visar hon sig kall och tillbakadragen mot dem, så hänga de naturligtvis strax hufvudet; dock behöfves det blott ett leende, för att fter sätta dem i eld och låga. Jag är fullkomligt öfvertygad att min lilla väninnas bild är inväfd i alla deras drömmar. Nelly gör mig till sin förtrogen i hvarje sak af ömmare natur. Jag är hennes gamle vän och ännu äldre beundrare; ifrån det ögonblick hon första gången klättrade upp på mitt knä, för att visa mig den vackra nya dockan hennes far medfört åt henne, då han kom hem från staden, hyser Jag oföränderligt samma känslor för henne. Som barn förtrodde hon mig alla sina planer i afseende på dockornas klädsel och inrättandet af deras hus, visade mig. alla vidunderliga bilderböcker — Aladdin, prinsessan och vilddjuret, och många andra — som slogo an på hennes barnsliga inbillning; och nu, då hon öfveritvit dockorna och alla andra leksaker, och blott sysselsätter sig med den något farligare ieken att gifva de unga förälskade tokar, som komma hit, litet till lifs, nu rådgör hon med mig och drar försorg om — alldeles som i dun dagar — att jag har klart för mig lt hvad som i detta afseende passerar. Vi sit 58 3 soffan eller — då det är mycket rat ute på terrassen, och jag, upplåter 1å mitt öra för miss Nellys hemligheter. ag bar aldrig åbört hennes meddelanden me detta välkända småleende, som på en gång