Times anställer i sitt senast hitkomna nummer följande betraktelser öfver den Gladstöneska budgeten samt öfver den med Frankrike afslutade handelstraktat, hvilken på den förra nödvändigt måste utöfva ett så stort inAytande. Genom dön här föreslagna höga inkomstskatten i förening med de högst betydliga tullnedsättningarne är i sjelfva verket :n revolution 1 hittills gängse skattläggningsreorier bragt å bane, som icke saknar intresse ifven för andra länder. Artikeln är; med några smärre uteslutningar, af följande invehåll : Budgeten innehåller flera stora idder. Först och främst har man här handelstraktaten, som sjelfva verket innebär frihandel med hela verlden och som reducerar: vår tarift. till. unsefär femton hufvudartiklar. -Så finner man en utsträckning af stämpel och licenssystenet till dess yttersta möjliga tillämpning, utmärkande en af de riktningar, som vårt skatt!äggningssystem nu är i begrepp att taga. En tredje princip i budgeten är riktad emot slappneten i afseende på långa krediter och sannolika förfalskningar. Upphäfvandet af pappersskatten skulle ensamt vara nog för en budget, Sist Kommer tiopehce-inkomstskatien, hvilken man låter oss förstå väl känna ha höjts ända till.en shilling. Mången skulle ha trott sig i landets närvarånde omständigheter finnå en föllständig ursäkt för den enklaste möjliga budget, en, inkomstskatt nätt oeh semnt tillräcklig att möta bristen, i det man för öfrigt skyllde allt på bändelserna och öfverlemnade uppfinningarne: åt sina efterträdare. Men i våra dagar är det ej. nog med: att -hjelpa sig fram. -Man har numera lika kitet hopp att länge få stånna qQvar i britiska skattkammaren uta hågön storarted finansbedrift, som. en fransk: monark utan. ett: ärofullt. krig xan ha hopp. att, få: sitta säker påssin tron och lemna den :i arf åt sin fåmilj.: ere RE ——RE—EETIE ERE NR