ch skulle då Parma och Piacenza jemte lassa och Carrara förenas med Savoyen. Jen I December skrifver lord Bloomfield från jerlin, att, hvad beträffade frågan om att anända våld för dynastiernas och den påfliga naktens återställande, trodde han sig kunna örsäkra, att Preussen, ehuru det icke ville kläda sig någon förbindelse i den meing, som den engelska regeringen önskade, lock. icke vore benäget att understödja något örslag, som Österrike möjligen kunde komma utt i denna riktning framställa. Den 13 Desember inberättar lord Loftus, att han missyckats i försöket att afiocka grefve Rechberg tt svar utan alla omsvep rörande värfningen ft österrikiska undersåter för den påfliga och len neapolitanska hären. Den 15 December skrifver grefve Rechberg till grefve Apponyi, att han ej förmådde finna något tecken till varaktighet och lifsförmåga hos Toscanas provisoriska regering, enär sardinska utskickade, sardinska officerare och sardinska kommissarier hade bearbetat den allmänna meningen, under det att storhertigens anhängare höllosi tygeln genom stränga mått och steg samt systematisk terrorism. . Sir J. Hudson förnekar den 25 December, att någon terrorism utöfvats i Centralitalien, samt påstår, att önskan att införlifvas med Sardinien der tilltagit efter de sardinska emnbetsmännens affärd. De med ifver bedrifna allmänna arbetena och den stora kapitalutläggningen bevisade, att allmän belåtenhet och förtroende rådde uti Mellanitalien. Den så kallade propagandan i Venetien var en naturlig följd af det österrikiska systemet. Den 1 Januari skrifver lord Cowley, att kongressen blifvit uppskjuten, emedan Frankrike drog i betänkande att lofva Österrike och påfven, att ingen af,deri broschyren Påfven och kongressen förekommande förslagen skulle der komma å bane. Den 3 Januari skrifver grefve Walewski till franske ambassadören i London, att kongressen blifvit uppskjuten, emedan underhandlingarne mellan Frankrike, Österrike och påfven ännu ej leåt. till fullkomligt tillfredsställande förklaringarp. Lord John Russell har i underbuset tillkännagifvit, att spanska regeringen, till följd af en depesch från lord Malmesbury af den 17 Nov. 1858 samt derpå följande underhandlingar, beredvilligt erkänt sin skuld till Engtand och afbetalt derå 493,000 pund sterling. Spanska regeringen hade dervid ådagalagt den största rättrådighet och billighet. Lord John Russell meddelade den 18.dennes underhuset, att engelska sändebudet i Wien, lord Loftus, till sin regering insändt en berättelse om tillståndet i Ungern, hvars fram:;äggande för underhuset dock ej vore rådligt. ord Palmerston förklarade vid samma tillfälle, att engelska regeringen räknat på att handelsfördraget skulle godkännas af. parlamentet, samt att följaktligen någon öfverenskommelse icke blifvit träffad med Frankrike, för den händelse att fördraget blefve förkastadt. TYSKLAND. Preussen. Från Bonn har utgått en uppmaning till Tyskland att lemna bidrag till uppförande af en staty af. E. M. Arndt. Deputeradekammaren öfverlägger om det kungliga förslaget rörande en väsentlig förändring af grundskatterna.