BEILAENNRN RARE PUSSA hon på allt sätt bemödade sig att bota henne. På det hela lefde likväl de fyra personer, som utgjorde denna familj, tillsammans i temlig harmoni: Doktor Brown var mer än belåten med sitt hus, sina tjenare, sina utsigter i det yrke han valt, och allramest med sin lilla raska, hurtiga hustru. Margaretha förvånades understundom öfver en och annan nyck, hennes man hade. Men dessa nycker förmådde aldrig rubba hennes kärlek, utan snarare framkalla en känsla af medlidande med hvad som förekom henne såsom sjuklig retlighet och misstroende — ett medlidande, som var redo att förbytas i sympati, så fort hon kunde uppdaga någon bestämd orsak, hvilken som helst, hvarföre hans sinne stundtals var så nedstämdt. Christine sade alltid, att hon ej kunde tåla Crawford, men som Margaretha visade sig obenägen att i detta afseende lyssna till hennes missnöje och knot, och som Crawford gjorde sig utomordentligt mycket besvär för att vinna den gamla skottskan, så blef det aldrig någon öppen brytning dem emellan. På det hela tycktes den omtyckte och lycklige doktor Brown sjelf vara den af hela familjen, som var mest orolig. Dertill kunde hans penningeangelägenheter ej utgöra någon orsak. Genom en af dessa lyckliga händelser, som höjer en man ur all strid och förer honom på jermn och stadig mark, hade han tagit ett väldigt steg framåt i sitt yrke, och på grund deraf lofvade hans inkomster att blifva fullkomligt så stora, som han och Margaretha äfven i deras mest sangviniska drömmar förespeglat sig, och till på köpet med den -sannolikhet, att oupphörligen ökas under åreus lopp: Jag: måste närmare förklara mig i detta afscende. j Margaretha hade för egen del något mer