Aftonbladet – 22 februari 1860, sida 1

EN FADERS.BROTT. (Ur Dickens tidskrift Household Words.) Den unge Brown var mycket fattig och måste sjelf bana sig väg genom verlden. Han hade rest till Edinburgh för att läsa till examen, och här förskaftade honom hans ihärdighet, duglighet och goda uppförande snart professorernas bevågenhet. Då han sålunda blef införd i deras familjer, gjorde hans intagande yttre och ovanligt behagliga sätt snart. det öfriga... Han blef allmänt omtyckt, och det fanns kanske ingen student som fick så många bjudningar till baler och soirder, elier som så ofta utvaldes att intaga en ledig plats vid middagsbordet. Ingen hade likväl riktig reda på hvem han var och. hvarifrån han kom, men också hade han ingen nära slägtinge, enligt hvad ban sjelf en eller två gånger sagt. Följaktligen var han tydligen icke bunden: vid låga och illa uppfostrade bekantskaper. Då han först kom till universitetet, bar han sorg efter sin moder. Allt detta återkallades tydligt i professor Frazers minne af hans brosdotter Margaretha, då hon en morgon stod framför honom i hans studerkammare och på ettstilla, men bestämdt sätt och i en lika beskaffad ton underrättade honom om, att doktor Brown aftonen förut begärt hennes hand, att hon mottagit hans anbud, och att han hade för afsigt att samma morgon göra ett besök hos professorn, hernes farbror och förmyndare, för att erhålla hans samtycke till deras förbindelse. Profes sorn insåg fullkomligt väl, att döma af hans brorsdotters sätt, det hans samtycke af henne ansågs såsom blott och bart en form, då hon gejelf tydligen fattat sitt beslut, Och han hade mer än en gång haft tillfälle att p huru cböjlig bon; kunde vara. Dock flöt äfven i hans ådror samma blod, och han vidblef sina meningar på samma envisa sätt. Följden deraf var ofta den, att farbror och brosdotter genom sina tvister ömsesidigt uppväckte hos hvarandra ganska bittra känslor, utan att det