Aftonbladet – 21 februari 1860, sida 3

fal, all UTOLLTIA CEN allcela RKUHNUC DESLADITN: lessa. En. telegrafdepesch afsändes derefter gen st till. Madrid. Något. om. stulna: bref. ! (Ur Sv. Postarchiv ) Dels vid: Stockholms; dels: vid Kalmar postkontor har nyligen blifvit upptäckt attå kontoren tjenstgörande betjente och brefdragare missbrukat det dem lemnade tjensteförtroende, Iså att de behållit och uppbrutit bref samt tillegnat sig deri befintliga penningar, Detta ätt att röfva posten är i moraliskt hänseende för verket ähnu mera komprometterande, än våldet på öppen landsväg emot pöstiljoner och postväskors Hvarföre? Icke derföre att verket kan, mer än någon annan förman, genomskåda sina underlydandes hjertan: och undvika att anställa sådana personer, som gifvit eller framdeles kunna komma att gifva vika för dylika :restelser; utan derföre, att felet ligger i postlagstiftningen, och: att. dennas ändamålsenliga ordnande icke blott beror af verket, utan är dess. skyldighet. Verket har icke rättighet att införa sådan ordning, att den uppmanar till stöld de personer, som måste handlägga brefven. Att förbjuda dem. sjelfva stjälandet, bjelper sannerligen icke; utan man måste gripa angelägenheten mera praktiskt an. I det hänseendet har verket bittills intet annat åtgjort, än att varna allmänheten (27 April 1857) emot penningars: inneslutande i orekommenderade bref. Hvad frågar en allmänhet, bestående af Sera millioner menniskor, efter towma varningar! Den erfarenheten är i andra länder så längesedan vunnen och konstaterad, att man redan glömt när det skedde, och en: helt annan postlagstiftning bar vuxit upp och betäcker mossan af det tidehvarfvet. Svenska allmänheten tyckes, att dömma efter anmärkningar uti vissa svenska blad öfver de sednaste poststölderna, inbilla sig att felet ligger deruti, att adressaternas namn icke uppföras i kartorna för orekommenderade bref. Den kontroll, dessa namnförteckningar skulle erbjuda, är långtifrån tillräcklig, emedan brefantalet är mycket för stort att göra kontrollen verksam. Den skulle alltså blifva endast skenbar, jemte det att karteringen skulle erfordra ett helt annat och dubbelt kostsamt arbetssätt vid postanstalterna; och sådan kartering är för all jernvägspost absolut omöjlig. 5 Den allmänhet, som är samvetsgrann och förståndig, skickar inga penningar i orekommenderade bref, emedan den vet att detta just är verksammaste sättet att göra postbetjenterne till tjufvar, och emedan den erkänner att:sådana gillers utsättande för med menni-skor strider emot en kristens pligter. Men som sådan samvetsgrannhet och eftertanka tyvärr icke få förutsättas hos Hela den allmänhet, som skrifver bref, måste administrationen vidtaga åtgärder, som tvinga brefskrifvaren att afstå ifrån detta onda. Metoden är mycket enkel: bestäm rekommendationsafgiften efter den inneslutna summans storlek, bestäm denna afgift mycket låg och förbjud allmänheten att skicka penningar orskommenderade, såsom vore detta, hvad det ock verkligen är, ett underslef emot postkassan; förklara vid försök dertill hela beloppet till postkassan förbrutet och gif åt posttjenstemännen hälften deraf. ) Eller ock: låt verket införa det utländska bruket af Postvorschuss och Nachnahme; Det är helsosammare för staten, att verket genom sådan postvexelrörelse ökar sina egna inkomster, än att vinsten deraf tillfaller privatbariker och mäklärekontor. Men det förstår sig, att denna sistnämnda reform icke kan genomföras ensam, utan blott i sammanhang med många andra, dem vi här icke biupa att uppräkna. ) Detta system tillämpas visserligen i Finland, der man i allmänhet under den ryska styrelsen icke just skyr att öppna bref, men i Sverge, der bref hemligheten: hittills alltid respekterats; torde det vara betänkligt att införa ett system, som. skulle Kunna fresta Posttjenstemän och betjente att gå alltför långt i angifvarenit. i nenmmmmn—————-Ä—-—t (Insändt.) Nåora ord om Amnelagat till madininalctaton