Aftonbladet – 21 februari 1860, sida 3

To Nn rg AE TS a RASEN så skulle den måhända, om också låvgt sednare än som bort, gifva sin sak en gynsam vändning, samt göra det möjligt för kejsarens regering att vinna understöd af en försonlighetens och det sunda förnuftets politik. ENGLAND. De engelska tidningarne sysselsätta sig fort-. farande med Gladstones finansbudget, hvilken, sasom redan är nämndt, i allmänbet lofordas. Så har Times den 13 dennes en ledande artikel, hvari det bland annat heter: Gladstones finansförslag omfattar så många ämaen och behandlar dem på ett så inveckladt, men tillikarsinnriki; sätt, att väl få läsare vid första påseende kunna göra klart för sig, hvad som verkligen bör bekämpas deri. En budget, som i fredstid:bestämmer inkomstskatten till 10 pence på hvarje ; bibehåller den för krigsutgifter förhöjda skatten å tå och socker, bär hand på maltoch humleaffärerna samt beskattar dockattester, mäklareslut och tullhuspaketer, förefaller till en början så motbjudande, att man vore frestad att tro, att den största vältalighet hos förslagets upphofsman samt alla öfriga fördelar, som bndgeten erbjuder, icke skulle vara i stånd att göra den antaglig. Men just häri visar sig styrkan af Gladstones ståndpunkt. Han hemtar kraft och tillförsigt just från sjelfva ytterligheten af svårighet och fara. Han vänder sig mera till förståndet än till lidelserna och söker mera öfvertyga. än öfvertala. Då en skattkammarkansler framställer en brist af 9,400,000 och lemnar parlamentet valet mellan att antingen bibehålla den: nuvarande tåoch haffeskatten jemte en inkomstskatt af 9 pence, eller att nedsätta den förra och höja inkomstskatten till 10 pence, intar han en dubbelt stark ställning: för det första emedan det är en ställning, från hvilken ingen medtäflare har synnerligt stor lust att bortjaga honom, och för det andra emedan den hvilar på en klar och bevislig nödvändighets ointagliga grundvalar. Statsbristen representeras temligen noga af tillökningen af krigsstyrkan till lands och vatten — en tillökning, för hvilken ingen skattkammarkansler är ansvarig och som företagits till följd af nationens klart uttalade vilja. Men vi ha ännu ej yttrat oss om den del af budgeten, öfver Hvilken parlamentet i sjelfva verket icke eger någon makt. Handelsfördraget med Frankrike, det må nu vara hurädant som helst, är afslutadt -och ratificeradt, och det synes oss fullkomligt tydligt, att parlamentet idke kan taga på sitt ansvar att annulera fördraget genom att vägra underlätta vilkoren för dess utförande. Befogenhet härtill är utan tvifvel parlamentet uttryckligen förbehållen, men det måste kunna anföra långt starkare skäl för sitt berättigande att upprifva ett kontrakt, som blifvit dikteradt af så höga politiska och sociala så väl som ekonomiska afseenden. I en annan artikel uppgifver samma tidning, att pappersskatten årligen kostar henne icke mindre än 50,000 . Men genom blotta upphäfvandet af denna skatt är dock den af Gladstone i denna del föreslagna reformen blot: någonting halft, emedan det är brist på lumpor i England. För att komplettera den afsedda ändringen anser tidningen fri införsel af lumpor vara nödvändig, De enda länder, hvarifrån England nu hemtar sitt behof af lumpor, äro Italien och Tyskland, emedan utförseln deraf är strängt förbjuden i Frankrike, Belgien, Spanien och Portugal. I sin Cityartikel yttrar Times äfven följande om budgeten: I allmänhet råder den öfvertygelsen, att om än budgeten i dag är aldrig så populär, skall den dock inom åtta dagar bli ännu populärare och fortfarande vinna allt större bifall; emedan det först småningom kan visa sig, hvilket oerhördt inflytande den föreslagna utsträckningen af frihandelsprincipen måste ha på hela affärsverksamheten efter några års förlopp. Utan den stora allmänhetens understöd skulle budgetförslagen uppenbarligen råka i fara genom de privatpersoners åtgöranden, för hvilka de för ögonblicket verka menligt. Bryggare, värdshusidkare, de som handla med trävaror från Kanada, köpmän som stå i bandelsförbindelse med Cap, destillatorer, sidenfabrikanter, cichoriehandlare och många andra skulle vara blott alltför beredvilliga att förena sig med de gamla protektionisterna, för att, beväpnade med den förhatliga inkomstskatten, gå budgeten, på lifvet. För eltva börsen hade en budget med ett lån såsom integrerande beståndsdel varit vida kärkomnare, isynnerhet som alla deras mäklareslut hädanefter skola betun gas med en pennystämpel. Men så vidt man hittills kan slata till, skall ingen opposition kunna sammanskaffas, hvilken vore nog stark att nedgöra budgeten i dess helhet...... n af de intressantaste frågorna är för närvarande, hvilka utländska stater skola draga största nyttan af de föreslagna förändringarhe i tulltaxan. Mest blir det naturligtvis Frankrike, och dernäst Östersjöländerna och det asiatiska Turkiet. Att bomulls-, ylleoch lionevaror, stenkärl och andra fabrikater, hvilkas införseltull i Frankrike nedsättes till 30:eller 25 procent, i stora massor skola gå till Frankrike, antages såsom säkert af de sakkunnige. Ett ringåre resultat väntar man sig af införseln af franska handskär, skömakarearbeten, brönsartiklar m. m. Hvad affärsverksamheten med Östersjöstaterna beträffar, så skall en nedsättning i införseltullen å byggnadsvirke af 7 sh. G pence och 14 sh. till 1 sh. och 2 sh. (lika med för hvad som införes från kolonierna) vara af största vigt för Sverge, Norge, Danmark, Ryssland och Preussen, Den engelske redaren och sjelfva Kanada skola derigenom svårligen komma till korta, ty den förre bekommer byggnadsmaterialierna billigare; och om Kanada har man i många år påstått, att det skulle göra bättre i att sköta sitt åkerbruk och fullkomna sina öfriga källor till välstånd, än att bortslösa sind krafter på timmerhuggning. Turkiet kommer den nedsatta införseltullen å fikon och russin till godo. Spanien och Portugal skola draga vinst af den nedsatta tullen å sina viner och frukter (isynnerhet apelsiner och citroner), Holland och Amerika af en större åtgång af ost och smör, Belgien och Frankrike dessutom af sin äggoch fruktutförsel. För Indien och Kina är nedsättningen i införseltullen å silke och afskaffandet af all tull å kryddor af stor vigt. (Af kryddor qvarstår peppar ensam på tullistan, antingen emedan Ag nästan uteslutande är ett holländskt monopol, eller derföre att införseltullen ensamt å denna krydda uppgår till 100,000 .) På:den fria införseln af dadlar (de ha hittills inbringat 7000 i tull) skall Marocko förtjena, och till följd af förhöjning af införseltullen å cikoria skall mera kaffe importeras, hvilket är af vigt för Ceylon och Brasilien, Ytterligare en mängd: andra artiklar skulle kunna uppräknas, hvilka skela skänka det ena eller det andra landet vinst. Fufvudsaken är och blir dock afskafandet af accisen och pappersskatten, samt den lindring; somgenom förändringaröie i tulltaxan uppkommer för den resande:och -affärsidkardde allmänheten.r TYSKLAND. Preussen. Regeringens begäran om betydligt ökade anslag för armen har framkallat starkt missnöje i hela landet, men det tros att dem dock skall bli bifallen af kamrarne, emedan de frukta Frankrike. Herrehuset bar förkastat regeringens förslag om medgifvande af tillåtelse att ingå äktenskap: utan presterlig vigsel. 3