Aftonbladet – 21 februari 1860, sida 2

Article Image
— För det af oss i går i kortbet omnämna föredraget af dr Wieselgren vid Göteborgs etenskapsoch vitterhetssamhälles högtidsammanträde redogör Göteborgsposten på fölande sätt: Derefter höll ordföranden ett längre förerag öfver Union och Unitet, som dock oakadt den redan framskridna tiden icke föreom långt. Det åsyftade att visa, hurusom lessa begge äro tvenne skilda ting, att sluandet af union förutsättar bristen på unitet vissa, punkter, samt att för långt drifna, enidiga försök att åstadkomma unitet kunna ränga en union. Med vanlig snillrikhet, öfverygande klarhet och bevekande värma utveckjade den berömde talaren sina åsigter och visade först burusom de hålla stånd inom äkenskapet, der föreningsbandet hotar brista nder, när den ena viljan söker göra sig sällande i allt, och der de tu väl heta ett, nen man, som Kolumbus sjunger, märker alt le äro två, när de börja slåss. Sedan visade van att union men icke fullständig unitet finnes inom naturens rike och att unitetsifrarne ler skulle komma att spela Momi roll, samt ådagalade derefter, att förhållandet är detsamma på intelligensens område, vare sig att samhället kallar sig kyrka eller stat. Sjelfva Luther följde Augustini regel: In necessariis unitas, in non necessariis libertas, in omnibus caritas (i det nödvändiga enhet, i det icke nödvändiga frihet, i allt kärlek). Derefter framhöll ban det orimliga i försöken att åstadkomma fullkomlig unitet mellan teologi och filosofi, och höll före att det vore det bästa att dessa finge gå sina parallela banor, å de skulle bli lidande på ett försök att sammanföra dem i en punkt. Sedan han derefter visat skadligheten af det öfverdrifna unitetsifrandet på det politiska och borgerliga området, kom ban till föredragets hufvudinine, den svensk-norska unionen och dårskapen hos dem, som genom ensidigt yrkande på oväsendtliga uniteter. bringa den för hela Skandinavien så vigtiga föreningen i fara. Ref. bade ämnat meddela några utdrag ur detta ypperliga föredrag, men då det oförHöjligen kommer att blifva tillgängligt för en större allmänhet, vill Han icke tillåta sig något stympande af detsamma. För GöteborgsPosten är det en särskild tillfredsställelse att finna de deri framställda åsigterna fullkomligt fverensstämmande med dem, som. den förktat, äfvensom den bar skäl att glädja sig ifver att den tidning, som nyligen förklarat utt dessa åsigter tillräckligt vederlades af talande händelser, dock finner detta föredrag vara ett ord i smom tid. Talaren slutade genom att hänvisa på enhetssträfvandet i Italien, såsom varande en naturlig följd sf detta lands olyckliga splittring i småstater och slafveri under en främmande despotisk styrelse. Han såg i Itahens religiösa pånyttfödelse ett nödvändigt vilkor för dess politiska, och vädjade i varma ord till de närvarandes sympatier för italienarne, då han föreslog att de genom penningesammanskott till det valdensiska missionsfolket skulle bidraga att befria den sköna halfön från papismens i så många hänseenden tryckande ok. — Upsa!a universitet. Docenten Stenberg har den 28 sistl. Januari blifvit förordnad till filosofiska fakultetens notarie. Kansleren har, på förslag af filosofiska fakulieten, till docent i estetik utnämnt filos. mag. C.-R. Nyblom. — Hvetlanda apotek med tillhörande byggnader har försålts af apotekaren Lindberg till apo tekaren Brag ifrån Göteborg, för en summa af 39,00C rdr rmt. Apotekaren Lundbom, förut anställd Ekesjö apotek, har inköpt Wernamo apotek för 30,00( rdr rmt. — Handelsoch ekonomikollegium har bi fallit ansökan af siden-appreteringsarbetaren A. M. D Nilsson om tillstånd att anlägga fabrik för pressning och dekartering af siden, ylle m. m., samt af gross handlaren H. L. Björling om att få anlägga kort fabrik. — Borgareed har i dag blifvit, efter vun net burskap, aflagd inför handelsoch ekonomikolle gium af: grosshandlaren Axel Assur, minuthandlarnt F. OC. Lundberg, N. F. Öfverberg och B. H. Liedberg — Vid assistanskontoret äro från och med den 14 till och med den 20 dennes utgifna 303! lån med 22,287 rdr, öch inbetalda. 1681 lån me 14,466 rdr rmt. N — Man läser i Öresundsposten för den 1! dennes: Vid grafölet sistlidne måndag efter enkefru kam rerskan Sturzen-Becker förekom den. ovanliga här delsen, att den aflidnas son, dr O.P. Sturzen-Beckei steg fram och i några få, enkla och rörande or tecknade den hädangångnas egenskaper både till buf vud, hjerta och karakter, samt bad slutligen de när varande att på gammalt nordiskt vis tömma me honom ett glas för hans gamla vördade moders minne Det gläder oss att dr Sturzen-Becker sålunda bru tit isen i fråga om begrafnings-ceremonielet, och 4

21 februari 1860, sida 2

Thumbnail