Aftonbladet – 20 februari 1860, sida 1

Han hade tänkt ordna allt detta på ett. mera systematiskt vis; men hade aldrig kommit sig för dermed. 5. Hans trefnad i det sjelfvalda hemmet i England, nödvändigheten att vara i en oafbruten verksamhet, tidens våldsamt fortskyndande hvälfningar och omkastningar, hvilka hade följt så tätt på hvarandra, att den ena veokans tilldragelser omintetgjorde allt, som under en föregående vecka blifvit förberedt, och en derpå följande veckas händelser omgjorde allting igen — för påtryckningen af alla dessa omständigbeter hade han — det visste han nog — gifvit vika, icke utan inre förebråelser, men likväl utan uthålligt och kraftigt motstånd. Att han hade afvaktat rätta tiden att uppträda, och att den tiden oupphörligt gått honom ur händerna, att de adlige nu på alla kanter flydde från Frankrike, att deras gods indrogos eller förstördes, och till och med deras namn utplånades, detta allt var för honom lika bekant, som för någon af de nya statsmyndigheterna i Frankrike. N : Men han hade icke förtryckt någon menniska, icke låtit häkta någon menniska; han var så långt ifrån att hafva. med stränghet utkräft siva rättigheter, att han, tvärtom, godvilligt afstått dem, kastat)sig in i en ver d med inga lysande utsigter för honom, tillkämpat sig en plats i den, och nu åt det bröd han med sitt arbete förtjenat. Gabelle, som förvaltat det utarmade och skuldbelastade godset, hade fått hans. befallning att skona bönderna och gifva dem det lilla, som fanns att gifva — så mycket ved, som de stränga fordringsegarne ville tillåta dem ha om vintern, och så mycket af jordens. alster, som samma. giriga händer lemnade:dem öfrigt om sommaren — -och utan tvifvel hade Gabelle, för sin egen säkerhets skuld, försett sig med lagliga bevis beträffande allt detta, så att saken nu icke kunde dragas i tvifvelsmål. : Detta, styrkte Charles Darnay i det förtviflade beslut att resactill. Paris, hvarmed han redan sedan någon tid hade umgåtts. Ja. I likhet med sjömännen i den gamla sagan, hade vindar och strömsättningar bragt honom inom kretsen af Magnetbergets in