Aftonbladet – 18 februari 1860, sida 3

-) her, gom deri stadgades för Frankrike, skulle -I komma icke detta land ensamt, utan äfven -t alla andra stater till godo. Frankrike, sade rjfan, vet ganska väl, att vår lagstiftning icke -1gör någon skilnad mellan den ena och andra I nationen, samt att de lagar, som utfärdas till it dess förmån, samtidigt komma hela verlden till -I godo. En häraf föranledd förfrågan, huru:) vida det vore regeringens afsigt att afsluta ti handelsfördrag äfven med då öfriga natioi nerna, för att åvägabringa örnsesidiga bestämi melser rörande ändring af tulltaxan, besvaj rade hr Gladstone nekande. : De engelska tidningarne i allmänhet skänka !l hr Gladstones finansbudgetdet varmaste bii fall, och hans föredrag berömmes såsom ett I mästerstycke; det afbröts också ofta af HfI liga bifallsrop, hvilka ej kommo ensamt från I högra sidan. Efter talets slut gingo lorderna Palmerston och John Russell samt sir CornI wall Lewis fram och tackade honom. Men oaktadt det stora intryck talet gjorde, skall lock budgeten finna starkt motstånd från mångas båll. Isynnerhet torde den föreslagna dlörhöjda inkomstskatten komma att hårdnackadt bekämpas, emedan denna skatt alltid varit och skall bli den impopuläraste af alla. För att emellertid bringa dem till tystnad, som skola ärabbas af de föreslagna förän-Iringarne i tullagstiftningen, innehåller budseten en stor mängd slugt uttänkta ersättninsar. Genom vintullarnes nedsättning t. ex. hotas bryggarne, hvilka inom landet och i parlamentet ha stort inflytande. Men för att gifva dem någon ersättning för det afbräck, de billigare vinpriserna kunna göra deras afsättning af öl, föreslår hr Gladstone, att alla små konditorier och dylika ställen skola mot en obetydlig årlig afgift erhålla rättighet att sälja maltdrycker, hvilken rättighet hittills endast varit några få värdshus genom särskilda licenser beviljad. Härigenom ger han bryggarne utsigt till en stigande ölförbrukning, utom det att ofvannämnda afgifter skulle gifva staten en inkomst af 300,000 . Presen går han till mötes genom pappersskattens afskaffande -till ersättning för den upphäfda ;ullen å utländska böcker o. s. v. TYSKLAND: I Hannover är beslutadt att införa cellfängelsesystemet och arslag af ständerna beviljadt fill början med uppförandet af nödiga byggnader. ÖSTERRIKE. Kejsaren har kallat furst Windisch-Grätz till Wien för att med honom och andra högre generalspersoner samråda om de militära åtgärder, som må vara lämpligast att vidtaga för ätt trygga besittningen afVenetien. — Förre handelsministern Georg von Toggenburg har blifvit utnämnd till ståthållare i Venedig. Regeringen säges ämna utfärda den nu under utarbetning varande allmänna kommunalordningen innan den skrider till ett nytt låns upptagande. Åtskilliga tyska tidningar tro dock att nämnde ordning ej blir af den beskaffenhet, att den kan väcka synnerlig belådet inom landet eller förtroende i utlandet. SPANIEN. Från Madrid förmäles den 7 dennes, att underrättelsen om spaniorernas sednaste fullständiga seger öfver marockanska hären i hufvudstaden framkallat ett oerhördt bifal sjubel. Studenterna vid universitetet, till ett antal af 4000; upptågade klockan ett på middagen, med 30 nationälfanor och en musikkår i spetsen, till det kongl. palatset, omkring hvilket en menniskomassa af 6000 till 7000 personer redan skmlat -sig samt vid studenternas ankomst uppstämde skKallande lefverop. Drottning Isabella, prinsen af Asturien, hertiginnan af Montpensier och de bayerska prinsarne utträdde på balkongen och -helsades af ändlösa stormande jubelrop. Alla stadens hus voro festligt prydda, många med nationalflaggor. och om aftonen anställdes en allmän, i bögsta grad praktfull illumination. Den kongl. familjen, beledsagad af ministrarne, visade sig flera gånger på palatsets balkong och helsades med den största hänförelse. Ropen: Lefve dröttningen! Lefve Spanien! Lefve spahska armåen och general ODonnell! ville ej taga slut. Sedan 1808 har man i Spanien 2) upplefvat en sådan jubelfest. . ITALIEN. Uti en korrespondens från Turin af den 10 cnnes berättas föjjande:. Just nyss har ett t-legråm anländt från hr: Desambrois i Paris, bvaroti ott mycket vigtigt meddelande göres. Konferenser skola öppnas i Paris, till bvilka dast de fem stormakterna äro: inbjudna )terrike har vägra att bevista dessa konfenser, och Frankrike, Erigland, Preussen samt Ryssland skola besluta rörande följande fyre .nnkter: I) Man skall ålögga Frankrike och Oster: ikor förbindelsen, att icke intervenera i alien; 2) Frankrike förbinder sig att inom 1 föreskrifven tid draga sma trupper från tom och Lombardiet; 3) De fyra makterna önpligta sig, att icke blanda sig i Venedigs gelägenheter; 4): Konungen af Sardinien :ppmanas, att ej förr besätta mellersta Italien. in dess förening med Sardinien blifvit på nytt yrkad af folket gånom nya val folk. mbud, som; deröfver yttrat sig. Vidare. har man beI Jutat, att, liksom förut skett med Donaufutstendömena, nu sända europeiska kommisssrier till mellersta Italien, hvilka skola öfvervaka, att valen af fö!kombud ske fällkomligt fritt och otvunget. Till Romagna skulle d ck icke någon kommissarie afsändas från konferensen., Kejsar Napoleon skall hafva väorat