Aftonbladet – 18 februari 1860, sida 2

— Det är ett ganska besynnerligt bevisningssätt man tillgriper i den med anledning af ståthållarefrågan uppkomma mening:striden. Så t. ex. har man i förgår genom Posttidningen gifvit offentlighet åt några utdrag ur de vid 1830 och 1836 års Storthing tillsatta konstitutionskomitgers betänkande. Dessa utdrag anföras, heter det, för att visa, huru man i Norge tillförene bedömt den nu i Sverge omtvistade frågan, om Norges grundlag är att i viss mån anse såsom ett unionsdokument el-1 ler kontrakt mellan de båda rikena, samt huruvida i norska grundlagen finnas några uitonsbestämmelser, som icke blifvit intagna i riks-; akten. Posttidningen drager af dem inga vi-. dare konklusioner, men Dagligt Allehanda: förklarar kort och fyndigt, att de ?på ett slå-! ende sätt visa, att man i sjelfva Norge alltid ansett Norges grundlag såsom i vissa delar utgörande ett unionsdokument.? Och sådana konklusioner skall man draga i af lösrykta fraser, hemtade på olika ställen af betönkanden, som ej äro för allmänheten tillgängliga (åtminstone ej för den svenska); med afseende på hvilka det följaktligen är för -enhvar omöjligt att undersöka, i hvad slags sammanhang de förekomma, hva-om de resp. komiteerna i sjelfva verket talat, till hvilka slutsatser de kommit o. s. v. För att ådagalägga, huru vansklig och orimlig denna bevisningsmetod är, behöfva vi endast påminna derom, -att man till stöd för alldeles samma åsigt äfven åberopatlösryckta fraser af uniongkomitens norska ledamöters yttranden; men att, när allt kom omkring, det likväl befanns, att denna komitås samtliga ledamöter, både svenska och norska, enhälligt och uttryckligen förklarat, att hvaridera riket, det ena oberosnde af det andra, kan företaga förändringar i sina grund!agar.? Detta är ett faktum, som man har all omsorg att ignorera på den sida, der man icke aktar för rof att fortfarande begagna sig af den bevisningsmetod, hvars beskaffenhet vi nyss antydt. — Vår nye yrkesbrötier inom Stockholmspressen är påtagligen ikke af de Folk, der taler noget til sin Berömmelse. Man läse t. ex. inledningen till hans gårdagsartikel med anledning af de Upsaliensiska universitetslärarnes uppträdande i norska fågan. Den värde yrkesbrodren, som, för att visa sig ega stöd för sin mening, under en månads tid fyllt många och långa spalter med aftryck ur Dagbladet, Väktaren och Handelstidningen samt Handelstidningen, Väktaren och Dagbladet om ochom igen, han förklarar sig i går vara ganska likgiltig för hjelptrupper i och för de sak. han. omfattor. Ogh för att rätt påtagligen ådagalägga detta; låter. han omedelbart derefter följa 1:o ett aftryck af. Handelstidningens, sista artikel i ämnet, och 2:o några ur Post-Tidningen-hewtade uppgifter, hvilka också sköla anses gifva stöd åt den Nordströmska läran. . Och hvadan kommer väl denna så tydligt