Aftonbladet – 16 februari 1860, sida 2

detsamma, sasom grund, ar Citer ar 1 Old, FIALUNugar uppföras, svarar man alltid: det skall skötas på ett rationellt sätt. Men hvad innebär detta ordet rationellt annat, än att landtmannen alltid skall söka behandla jorden i öfverensstämmelse med naturen: lagar? Hvarje företag, som afser ett förbättrad jordbruk, men som utföres på ett sådant sätt, at det strider mot naturens fordringar, måste ulltit misslyckas. Men för att med någorlunda visshe kunna inse och bedöma, huruvida ett nytt förfarings sätt länder till förbättring, d. v. s. är naturenligi och rationellt, erfordras kännedom i naturvetenskaperna och speciellt de delar deraf, som närmast bi röra jordbrukets teoretiska grunder Bland de kun: skapsgrenar, hvarpå jordbrukets praktik hufvudsakligen grundar sig, intager kemien onekligen främst: rummet. Emellertid har mången med förhållanden: mindre hemmastadd inbillat sig, att man medelsi agrikulturkemi kunde åstadkomma alt, såmt att mar inom jordbruket snart sagdt skulle kunna förrätt: underverk, och att blotta inhemtandet af kemiens grundsatser vore nog för att sedermera i praktiker komma till resultater af så lysande beskaffenhet. Men då man sedan funnit sig bedragen i denna stora och öfverspända förväntan, har man stundom varit färdig att uttala sin förkastelsedom öfver kemi och allt hvad naturvetenskap beter, såsom varande at noll och intet värde för den praktiske mannen Emellertid banar sig sanningen här, likasom i allt annat, väg fram till målet och vinner slutligen all mödt erkännande, svårigheterna må vara huru stora som helst, hvilka den har att bekämpa; det goda går alltid till stuts segrande ur striden. Sålunda har äfven agrikulturkemiens vigt och betydelse för landtbruket vunnit rättvist erkännande, och hvar och en med kunskap och insigter känner numera alltför väl, att han med detta ljus kan, med mera säkerhet än förut, undgå de missöden och stötestenar, som stundom finnas på den väg, som han har att beträda Han fordrar numera endast hvad-som är möjligt att åstadkomma, och ban vet, genom den kunskap I eger om naturen och dess krafter, hvad han med deras tillhjelp och med deras rätta begagnande kan vinna och uträtta. Ilan företager numera ingen väsendtlig och genomgripande förändring och åsyftad förbättring, utan att redan på förhand vara förvissad om, att hans åtgörande är naturenligt och ledande till ett önskadt resultat. Och händer någon gång, att han genom tillfälligtvis inträffande omständigheter ej fullt lyckas i sitt företag, så förkastar han ej genast och obetingadt. den på goda grunder uppgjorda planen; han söker leda sig till kännedom om de inverkande orsakerna; med ett ord, han söker att förklara och utforska, hvarföre följden blef på detta och ej på ett annat sätt, och han lär sig åerigenom inse, huruvida han kan undanrödja förevarande hinder samt huruvida hans beräkningar från början voro riktiga eller icke. Men för att agrikulturkemien skall kunna göra landtmannen dessa tjenster, så måste den sjelf såsom vetenskap odlas och utvecklas på det sätt, som för naturvetenskaperna i allmänhet är det enda möjliga och riktiga, d. v. s. på erfarenhetens väg. Det är endast genom ett noga aktgifvande på naturen och dess företeelser, endast genom serier af planmässigt anställda försök, som man kan komma till säker kunskap om lagarne i naturen och finna svar på de frågor, som vi ställa till densamma. Hvarje försök är sålunda en fråga, hvarpå naturen sjelf svarar, om det kan vara så eller icke så. Men för att få ett bestämdt jakande eller nekande svar, måste vi ock nödvändigt lära oss att göra riktiga frågor och hafva det för oss fullt klart, hvad det är, som vi med vår fråga vilja hafva utredt och besvaradt. Genom sammanställningen af flera sådana erfarenhetsrön komma vi till vissa bestämda grundsatser inom naturvetenskaperna, och vi kunna sedermera afgöra det resultat, som följer, hvarje gång vi handla i öfverensstämmelse eller i strid med en sådan i naturen sjelf grundad sanning. Om vi nu, efter dessa reflexioner öfver naturförhållandena i allmänhet, vända oss. speciellt till landtmannapraktiken och hvad dermed eger samband, så inser enhvar, att den egent!igeh ingenting annat är än en samling af försök eller en massa af år efter år upprepade och till naturen ställda frågor, hvarpå landtmannen alltid hoppas erhålla gynnande svar; men huru ofta inträffar ej, att detta hopp sviker, rätt ofta af det skäl, att man vid försökets anställande förbisett en eller annan vigtig och inflytelserik omständighet. För att sedermera kunna stadga sitt omdöme och draga det största gagn för framtiden af alla dessa på olika sätt modifierade försök, har man arsett det såsom gagneligt och nyttigt, att landtmävnnen tid efter annan samlas, för att meddela hvarandra sin erfarenhet och resultaten af sina olika försök m. m. Och ingen lärer numera bestrida den oberäkneliga nytta för landtbrukets framtskridande, som vinnes genom de allmänna Jandibruksmötena och landthushållningssällskaperna m. fl. likartade föreningar. Men för att en allmängiltig och tillförlitlig grundsats skall kunna hemtas ur ett flertal af försök eller vinna bekräftelse genom flerårig vunnen s. k. erfarenhet, så är nödvändigt; att alla försök, som skola tjena att utröna en och såmmå fråga, äfven blifva på ett likartadt sätt anställ da, efter samma plan utförda och äfven i de minsta detaljer efter samma grunder beräknade. Vidare måste under hela den tid, som åtgår för försökets anställande, ständiga och noggranna observationer göras, för att ej förbise möjligen tillstötande biomständigheter, som, kunna inverka på eller förändra resultatet, och hvarigenom man stundom vid förklaringen af försöket lätt kan föranledas att antaga an drå grunder, än de verkliga. Det är ingalunda möjligt, att hvar och en praktisk jordbrukare eger tid och tillfälle att med en sådan noggrannbet och omsorg följa sina egna förfaringssätt vid jordens skötsel och vård. Ej heller är han alltid i de omständigheter, att han riktigt kan utransaka och bedöma de orsaker, som inverka på utgången och resultatet af det hela. Såsom följd häraf inträffar ofta, att olika personer, som hvat för sig anställt försök, hvilka enligt uppgifter hafva synts vara fullkomligt likartade och beroende af samma orsaker, ändock kommit till högst olika resultater. Hvad den ene beprisat, bar den andre förkastat och tvärtom; och få andra landtbrukare hafva sedan vågat efterfölja ett råd, som i många -afseenden visat sig otillförlitligt. En sådan olikhet i uppgifter och rön måste nödvändigt ega sin-grund i någon förbisedd olikhet vid de gjorda försöken. Dessa olika förhållanden måste alltså närmare utrönas; försöken måste förnyade gånger eftergöras och kontrolleras, innan man fäller det afgörande utslaget. Sker denna dom för hastigt, händer lätt, att mången sak förkastas, derföre att man ej förstått att skilja det goda och riktiga från det skadliga och naturstridiga, eller det tillfälliga från det väsendtliga. En agrikulturkemisk försöksstation har följaktligen såsom en af sina hufvuduppgifter att närmare utreda dylika omtvistade frågor. Den är egentligen ingenting annat än en sammansättning af en mängd olikartade smärre jordbruk, der alla så väl hittills följda, som äfven tid efter annan uppstående nya metoder vid jordbrukets praktiska utöfning böra blifva till beskaffenheten och tillämpligheten på olika jordarter och under olika förhållanden kontrollerade och bepröfvade; och hvarvid alla dessa försök blifva med den största uppmärksamhet följda af personer, som deråt kunna uteslutande egna sin tid ech sina krafter, samt tillika egande de insigter, som erfordras, för att med naturvetenskapernas tillhjelp kunna riktigt bedöma och aktgifva på alla inverkande naturförhållanden och genom säkra bestämningar kunna med tillförlitlighet beräkna vinsten eller förlusten efter utgången af hvarje försök. Derjemte höra till en så beskaffad inrättning alla sådana försök, som kunna tjena att utröna frågor rörande landtmannens öfriga ekonomi, såsom utfodringsförsök med kreatur,