Aftonbladet – 16 februari 1860, sida 2

jensten att ha följt med den. nyaste tyska j: rammatiken och innehåller således, i koncis orm, mycket, som ej finnes i våra andra tyka grammatikor. Vid en jemförelse mellan i lessa och den nu anmälda ha vi i denna unnit följande väsendtliga nyheter. I uttalsan: reglorna om vokalernas korthet eller ngd framför de mjukare eller skarpare och rdubblade s-ljuden samt om de öfriga kononanternas uttal. I läran om substantivernas sön finner man den nya regeln, att de flesta nstafviga, af verbalstam bildade substantiver iro maskuliner. Förteckningen öfver substantiver, som efter olika betydelse antaga a pluraländelse, är ny. Uppställningen af eklinationerna afviker helt och hållet från den nittills följda, men öfverensstämmer med den i Iyskland mer och mer brukliga. Förklaringen öfver betydelsen af adjektivernas och verbernas föroch slutstafvelser är särdeles upplysande afseende på språkets anda. Vidare äro nya: paradigmat för adjektivernas deklination med pronomina, äfvensom de starka verbernas uppställning och deras indelning i 6 klasser efter de olika vokaliska omljuden samt regeln om verbernas äkta och oäkta sammansättNing m. m. Det är icke referentens mening, hvarken tt gifva något obetingadt gillande omdöme öfver denna grammatika eller att afgöra om den har företräde framför Lyths, Öhrlanders och Grönlunds. Det tillhör män af facket tt afgöra detta, och referenten har blott veat fästa deras uppmärksamhet på arbetet. Vf dess utarbetande har författaren såsom hufvudsaklig bjelpkälla begagnat Heyses bekanta Deutsche Schulgrammatik. Boken sälJes bunden för 1 rdr 25 öre rmt. En läsebok skall framdeles utkomma. — Af den ryktbare Times-korrespondentens William Russells Diary in India in the year 1858—59 (Dagbok i Indien åren 1858—59) skall en ny upplaga snart utkomma. Boken kan ej nog rekommenderas åt dem, som vilja hafva en öfversigt af den stora striden i Ostindien, ty författaren bedömer icke striden så ensidigt som engelsmän i allmänhet. De nu utkomna två volymerna äro ej blott en samling af de i Times införda brefven, utan dessa äro omsorgsfullt öfversedda och betydligt förökade. Angående de källor han begagnat lemnar Russell sjelf den mest tillfredsställande förklaring; och det visar hvilken aktning tidningspressen åtnjuter af de högsta embetsmän i England; att såväl generalguvernören i Ostindien, lord Canning, som högste befälhafvaren, lord Clyde, ba understödt honom på det mest förekommande sätt. Den förre mottog honom med den försäkran att han till fullo insåge värdet af en sanningsenlig korrespondent, och midt under sin öfveransträngande verksamhet glömde han aldrig att lemna Russell meddelanden. —Hans excellens — berättar Russell — hade den godheten att utförligt och med en märkvärdig klarhet upplysa. mig om Ostindiens dåvarande tillstånd. Han visade mig på kartan hvad som redän var gjordt och hvad som ännu återstod att göra samt vilka operationer som måste ske för att nå det åsyftade ändamålet..Deremot vågade generalguvernören icke lofva,; att lord Clyde skulle visa sig lika meddelsam. Men äfven denne fann Russell mycket förekommande och benägen att lemna upplysningar. Han gjorde först några anmärkningar rörande Russells bref till Times från Krim (i hvilka denn hade fällt ett icke synnerligt smickrande omdöme rörande lord Clyde, som då ännu var sir Colin Campbell); derpå sade han till honom: Hör på, jag skall vara fullkomligt öppen mot er. Låt 0ss göra en öfverenskommelse! Ni skall få underrättelse om allt hvad som sker. Ni skall få se mina rapporter: och läsa alla meddelanden, som komma mig tillhanda, men under förbehåll att ni icke låter det allra minsta deraf komma ut i lägret eller till England på annat sätt än genom era korrespondensartiklar.. Detta gick Russell naturligtvis in på: Från den stunden fick han se och höra, allt, hvad han ville. Vid stormningen af Lucknow var han till och med vid lord Cly des sida och fick; så ofta tillfälle yppades, upplysning om de vidlyftiga operationer, som skedde i hans åsyn. Utom det ofvannämnda arbetet af William Russell och det redan i 85,000 exemplar utsålda första häftet af Cornhill Magazine med början till en ny roman af Thackeray, Lovel. the Widower,, är det tvenne böcker som isynnehet väcka uppmärksamhet i England, nemligen: Narrative of the Earl of Elgine Mission to China and Japan in the years 1857—1859 af L. Oliphant, den genom sina verk om hofvet i Neapel och om Svarta hafvet redan förut kände Privatsekreteraren hos lord Elgin, äfvensom: The Life of Field-Marskall Arthur Duke of Wellington, by Charles Duke Yonge. Sistnämnde verk gifver isynnerhet anledning till jemförelser med fransmannen Brialmonts biografi öfver Wellington, hvilket verk uti engelsk öfversättning af Gleig nu framskridit till fjerde bandet. Arnold Ruge utgifver en tysk öfversättning af Buckles History of civilisation in England, Den knappast begrafne Thomas Babington Macaulay har äfven redan gifvit anledning till en utförlig skildring af hans lif och verksamhet. Efter Macaulays död utkom af hans hand en biografi öfver William Pitt, ursprungligen bestämd för Encyelopedia Britannica. — Maz. Schassler; redaktör: för det enda nuvarande tyska konstbladet Die Dioskuren, har utgifvit en Konstkalender för 1860, med prydlig utstyrsel och såsom titelvignett försedd med ett; stålstick, föreställande hufvudet jaf Jo, efter den) bekanta målningen af Correggio uti det gamla berlinernuseet. Textens historiska del innehåller biografier öfver. Schadow, Bendemann, Frömmel, Lessing och Schirmer, med porträtter i träsnitt; vidare nekrologer för åren: 1858 och 1859, hvarefter följer en återblick på det förflutna årets hufvudsakligaste konstProdukter. Den praktiska delen lemnar en förteckning på officiella myndigheter, akademier, konst-, slöjdoch mönsterskolor med deras personal, läroPlaner, expositioner och priser; vidare meddelanden rörande de tyska konstföreningärnes organisation och verksamhet, samt slutligen, en; denna gång till bokstafven H. fortsatt förteckning på de städer i Tyskland, som äro märkvärdiga genom akademier, föreningar, samlingar; museer, miunesvårdar och andra konstföremål. LÄNDTERUEK. . Om ågrikulturkemiska försöksstationer örekommer i prof. Arrhenii landtbrukstidskrift (I:sta häftet för innev. år). en särdeles intres