Aftonbladet – 13 februari 1860, sida 3

DANMARKE. Det förut genom telegrafen bekanta slag. anfallet. som gjorde slut på danska ministec de konseljpresidenten Rotwitt i onsss: afton kl. 10 just som han gick uppför appan till hötel Royal, der han bodde, och medförde nästan Öögonblickligt döden. Fe. drelandet beklagar hans frånfälle, emedan han under de två månader han varit minister utvecklat verksamhet och duglighet, och konungen är bedröfvad, emedan han med Rotwitt gick miste om en personlig vän. — Ministeren kände sig för svag utan sin president och ingaf sin afskedsansökan, hvilken a konun? gen antogs. Konungen kallade dereiter till sig först de begge ordföranderne i riksdagens afdelningar och sedan riksrådets p: esident konferensrådet Madvig. — På inrikesministeros förslag uppsköto thingen sina sammankomster till i dag måndag. FRANKRIKE. Lord Cowley har haft en lång rådplägning med furst Metternich. Sir John Bowring har anländt till Paris i anledning af de tillärnade reformerna i tull: taxan. Redan en gång förut, åren 1831 och 1832, har han af engelska regeringen varit sänd till Paris såsom kommissarie i tullfrågor, Underhandlingar skola ånyo -vara inledda mellan Frankrike och England om den lilla, ej långt från Kalkutta belögna franska kolonien Chandernagors afträdande. . ENGLAND. För några dagar sedan infann sig hos lord Palmerston en deputation för handlande i Liverpool, Bristol, Manchester, Lee:ls, Hull, Belfast och Gloucester, för att förorda antagande! af Bremerförslaget rörande sjörätten (privategendoms skydd till sjös under krigstider). Premierministern svarade att han ej delade deras åsigter. Enligt hans förmenande berodde Englands tillvaro på att det. innehade herraväldet till sjös, och för detta ändamål vore det nödvändigt att ej släppa från sig rättigheten att bortsnappa främmande makters fartyg och synnerhet att taga detas besättningar till fånga Kriget är ett fasansfullt ondt; det oaktadt är let mången gång nödvändigt att till sjolfförsvar föra krig; och en sjömakt såsom England år ej frånbända sig något medel, som är egradt att försvaga dess fiender till sjös, yttrade an. Om England icke tillfångatoge de: iendtliga statens matroser å handelsskeppen, så kulle det snart få att strida mot dessa samna matroser på örlogsfartygen. FPrivategenlom till lands skonas lika litet under krigsider som samma slags egendom till sjös. Tvärtoni tager en krigshär i fiendeland hvad len behöfver eller hvad den vill ha, utan at! ringaste mån bekymra sig om eganderätten. wvilket England till sin skada skulle få erfara m det någonsin lyckades en fiendtlig arme Nn TR a en KT Hg Tar rr