(Insändt.) Med bifall till K. M:ts proposition angående regleringen af andra hufvudtiteln har statsutskottet tillstyrkt, att justitiekanslersexpeditionen väl skulle få behålla 300 rdr att utdela åt extraordinarie tjenstemännen i detta verk, men att en kopisttjenst skulle indragas och lönen ställas till justitiekanslerens förfogande. Då detta förslag ådragit sig en välförtjent uppmärksamhet och då ett bifall dertill skulle i hög grad lända till verkets skada, torde några ord härom vara på sitt rätta ställe. För sex år sedan hade nämnde verk en sekreterare, en registrater, en kanslist och två kopister på stat, då verkets chef genomdref, att registratorsoch kanslisttjensterna blefvo sammanslagna samt de dem åtföljande löner fördelade mellan sekreteraren och den nye registratorn-kanslisten. Genom denna sammanslagning led verket en uppenbar förlust, helsi tjensterna redan förut voro alldeles otillräckliga för ett nöjaktigt bestridande af verkets talrika och maktpåliggande göromål och måste blifva det ännu mer, då det gamla oskicket, att låta de ordinarie tjenste männen hafva två å tre tjenster utom verket, blei äfven efter omförmälde sammanslagning bibehållet. Vid nu pågående riksdag har chefen tagit steget ut och förmått regeringen att till rikets ständer afgifva förslag derom, att en kopisttjenst skulle alldeles indragas, fastän det ingalunda kan vara för honom obekant, att verket snarare behöfde en tillökning a! kopisiernas antal. Men kan det verkligen ligga i statens välförstådda intresse, att på stat uppförda tjenster indragas och lönerna i stället öfverlemnas till chefernas godtyckliga användande? Om denna fråga skulle jakande besvaras, så skulle, enligt den nya lära, som nu är på väg att införas, något förhinder icke finnas för indragningen af samtliga tjensterna i riket och de dem åtföljande löners öfverlemnande till chefer nas behag. Ännu har ej någon dristat framkomm: med ett så djerft förslag. Det är derföre af störst vigt, att rikets ständer icke godkänna K: M:ts, a: statsutskottet biträdda förslag i ofvannämnde mätte så framt ständerna vilja bevara tjenstemännens sjelfständighet och sätta en gräns för chefernas alltjemt tillväxande maktfullkomlighet. Man behöf ver i detta fall endast erinra om den nya landshöf dingeinstruktionen och den derigenom åt landshöf dingarne uppdragna godtyckliga myndighet, mo: hvilken Aftonbladet så kraftigt och ädelt uppträdi. I öfrigt synes statsutskottet icke hafva gätt med full konseqvens tillväga, då utskottet uppfört samt liga kopisttjensterna i konungens kansli å ordinaric stat, deribland kopisttjensterna i justitierevisioner och justitiestatsdepartementet, men deremot gjor: ett undantag för justitiekanslersexpeditionen. För modligen har utskottet kommit att förbise detta förhållande, ty i annat fall är det sannolikt, att ut skottet icke lemnat sitt bifall till ett förslag, son uteslutande går ut på att föröka chefens makt sam: befordra lismeri och flärd. Och då tjenstemännen : nämnde expedition icke på minsta sätt försyndat sir mot det allmänna, samt det gjorda förslaget, deres det vunne rikets ständers samtycke, skulle, törhänd: under ett tiotal af år, tillintetgöra all utsigt om e tryggad framtid både för nuvarande och blifvavd: tjenstemän derstädes, så vågar man tillförse sig att rikets ständer icke måtte bifalla ett i alla hänseenden så förderfligt förslag.