Aftonbladet – 11 februari 1860, sida 2

gifves af en tjensteman i riksarkivet, innehåller i sitt senaste nummer en lång panegyrik öfver riksarkivarien Nordström. :Häremot ba vi visst icke det ringaste att avmärka; tvärtom skall det vara oss lika kärt, om Wäktaren? fyller sina spalter med långt utförligare skildringar, vare sig af hr Nordströms eller andra i samhällslifvet ingripande personers lif och verksamhet, söm öm han håller sig till det, som utgör bladets vanliga hufvudinnehåll. Deremot kunna vi icke finna något rimligt skäl, hvarföre denna lofordande uppsatsöfver hr Nordström skall motiveras såsom föranledd af Aftonbladets yttranden om honom och iantydning om att vi skulle angripit honom personligen med anledning, af ståthållareskäpsfrågan. Vicha endast nämnt hr Nordström såsom den förnämsta auktoriteten på den sidan, der man yrkar en svensk intervention i denna norska angelägenhet, och vi ha på:samma gång helt och hållet defensivt förbehållit oss och andra, som bekämpa denna intervention såsom orättmätig och-skadlig för Sverges intressen i den verkliga unionella frågan, att få tillgodonjuta vår egenskap att vara svenskar: och :ha svensk nationalkänsla i likafullt mått :som de, hvilka. omfatta den åsigt, hvars förnämste talman hr Nordström är. Det kunde så mycket mindre vara vår afsigt, att på något sätt vilja nedsätta hr Nordström, som vi uttryckligen erkände hans förtjenster, skicklighet och utmärkthet i många hänseenden. Vi kunna ej underlåta att begagna tillfället att uttrycka vår förundran deröfver, att Wäktaren, som eljest är af en så uteslutande: religiös och fridsam natur, i denna enda-sak är så utomordentligt krigisk och härutinnan en tid bortåt innehållit uttalanden, på botten af hvilka man väl kunnat skönja den otämda häftigheten, den mycket verldsligt sjudande passionen. Då emellertid Wäktaren onekligen visat intressei sak och bidragit till frågans belysning från en sida, och då nämnde blad alltid talar i en anständig ton och aldrig gjort sig skyldigt till den på-ett märkligt sätt förenade -tölpiga grofhet och lättsinnighet, som utmärker N. Dagligt Allehanda, skulle det vara oss kärt, om Wäktiren, som troligen följer.en annan : metod än sin nyssnämnda kollega och anser sig böra läsa hvad hans motståndare yttra, efter tagen närmare kännedom -om det resultat, -hvartill vi kommit efter samvetsgrann. och sorgfällig granskning af hvad i ståthållarskapsfrågan blifvit andraget och hvilket resultat vi framlagt uti trenne artiklar om sken och verklighet i den norska frågan, skulle vilja uttala sig deröfvers Vårt uppträdande i denna sak är ute: slutande dikteradt af samvete och hederskänsla och så litet föranledt af egenkärlek eller af något slags personliga sympathier eller antipathier, att vi med lifligt nöje och erkänsla skola se hvarje ärligt och honett, från hån och insinuationer fritt, försök att visa, att. vi i dessa uttalanden ha orätt, att det finnes något enda af de gjorda påståendena, som vid närmare och öpartisk granskning hålla stånd. Då saningen sär oss långt kärare och dyibarare än våra yttranden i hvad ämne som helst, och då vi knappt kunna fatta den sjelfviskhet, som stundom gör det angelägnare: för personer :att med döf och blind bårdnackenhet kunna säga: shvad jag hafver skrifvit, det hafver jag skrifvit, än attsanning blir sanning och. rätt blir. rätt, så skola vi vara särdele tacksamma om Wäktaren kan åvögabringa ett enda bindande bevis — men ett verkligt bevis. icke ett lidelsefullt. påstående — depå, ati Norges grundlag utgör eller innehåller rågon internationell traktat.