kunde göra. Under de nästkommande fjorton dagarne, som ni skall uppehålla er i Warwickshi:e, skall jag taga mig ledighet i banken för att tillbringa min mesta tid här.. Och när han då, efter de par veckornas förlopp, kommer att göra er sällskap på en liten utflygt i. Wales, så skall ni nog få se och märka, att vi pysslat om honom på bästa vis, Men jag hör nu; att en viss person närmar sig dörren. Låt mig kyssa bruden och gifva henne en gammalmodig gammalungkarlsvälsignelse, innan den der vissa personen kommer.n För ett ögonblick höll han det vackra ansigtet litet ifrån sig för att betrakta det väl. bekanta uttrycket på hennes panna, och lade sedan det lysande gyllene håret mot sin lilla peruk, med en hjertlighet och en finkänsla som om de vore gammalmodiga saker och ting, åtminstone vore lika gamla som allas vår fader Adam. Dörren till doktorns kammare öppnades, och han utträdde jemte Charles Darnay. Han var så dödsblek — hvilket icke hade värit fallet då de följdes åt in — att intet spår till färg syntes i hans ansigte. Till sin öfriga lugna hållning var han alldeles oförändrad, endast att det för Lorrys forskande blick ville synas, som om det der fordna uttrycket af fasa och fruktan nyss hade flugit ötver honom, liksom en isig vindfläkt. Han gaf dottern sin arm och förde henne utför trappan till vagnen; och kort derefter i en kyrka i grannskapet, hvarest intet främande öga såg dem, sammanvigdes Charles Darnay och Lucie Manette, ; Utom de tårar af rörelse, som skimrade på den lilla gruppens belåtna ansigten, lyste äfven på brudens hand några diamanter af det renaste vatten, en gåfva af vännen Lorry. Man återvände hemj;jjman frukosterade,, och