dast ett yttrande i 23 S R.:O., der det heter: Sedan boörgareoch bondestånden, hvart för sig, på behörigt sätt blifvit konstituerade, beIgäre de —— — deras talmän. De åtgärder, genom hvilka de Ttespektive stånden konstitueras., omtalas icke med bestämda ord, men kunna tydligen -icke vara några andra än lagakraftvunna val och fullmakternas. behöriga granskning af justitiestatsministern i närvåro af fullmäktige i banken och riksgäldskontoret. enligt föreskriften i 21 R. O. Eger härefter någon anmärkning rum emot riksdagsmans behörighet till följd af 14 och 18 S5 R. O.. så skall denna i ståndet afgöras, om den är klar och tydlig, men; då nödiga upplysningar saknas, till laglig åtgärd förvisas; och bibehålle emellertid den under ytterligare pröfning ställde ledamoten sin riksdagsmannarätt, (21 S R. 0.). Jemför man detta med yttrandet i 23 rörande konstituerandet, så finner man att svenskt riksstånd enligt grundlag är konstitueradt, så snart fullmakterna äro godkända, äfven om i detta stånd sitta en eller fler: ledamöter, hvilkas behörighet är ställd under ytterligare pröfning: Man har sagt, att det skulle leda till de mest orimliga och vådliga konseqvenser, om ståndet icke någonsin skulle anses vara könstitueradt, utan att hvar och en at de valda ståndsledamöterna skulle intill riksdagens elfte timma vara underkastade votering. Man har utmålat denna våda med bjerta färger, ehuru vådorna ej för den lugne betraktaren torde vara så stora som en lössläppt fantasi torde föreställa sig. Vare härmed huru som helst, så är det dock enligt med grundlagens tydliga ord. Motiverna till br Bomans manhaftiga bedrift känna vi ej. Ståndet kan väl också ej göras ansvarigt för någon dess medlems passioner eller hugskott; men säkert är att hr Boman hade rättighet att göra anmärkning mot hr Wallenbergs kompetens. 56 R.:O. innehåller nemligen, att nya ämnen ej må af riksdagsmän väckas sedan en månad från riksdagens början tilländalupit, såvida icke sådana frågor af redan fattade beslut, eller re-Å dan upptagna ärenden eller under riksdagen inträffande -händelser omedelbarligen föranledas. -Låtom oss tillämpa dessa stadgar på den Bomanska affären. Kan Bomans motion anses föranledd af redan fattade beslut eller redan upptagna ärenden? Alldeles icke i annan mening, än att Boman genom Rathsmans underkännande kom att tänka på huru innerligen roligt det skulle vara att nedkalla samma öde öfver hr Lallerstedt och isynnerhet öfver verkställande direktören i Stockholms enskilda bank, hvilken han, åberopande sin sjelfständighet, som oftast i ståndet uppvaktar med mer och mindre oskickliga sarkasmer, icke så noga besinnande. att.han dervid råkar att bulta på porten till Danviken — — i månen. Men icke kan väl detta anses som ett laga föranledande? Skall den Bomanska kompetensanmärkningen kunna anses berättigad, så återstår således icke något annat, än att den måste anses föranledd af någon under riksdagen inträftad händelse, om än denna händelse skulle se så obetydlig ut och ej vara någon annan, än att anledningen till anmärkning mot hr Wallenbergs kompetens törst mot slutet af December under riksdagens lopp blifvit för hr Boman bekant, om än hela öfriga Sverge redan i månader känt de anmärkta förhållandena. Advokatyr! ropar man. Förlåt, vi nedlåta oss ej till sådant, emedan vi afsky det lika mycket som trots någon. Men förhållandet är verkligen, att om icke en inträffad underrättelse får och kan anses vara detsamma som en inträffad händelse, så kunna de mest lagstridiga förhållanden uppkomma, utan att någon laglig hjelp deremot kan tillitas. Om t. ex. någon, som i norra Sverge genom laga kraft vunnen dom blifvit förklarad ovärdig medborgerligt. förtroende och således enligt 18 R. O. icke får till: riksdagsman godkännas. skulle flytta till södra :Sverge, och der, på en ort, der hans brott och dom vore obekanta. blefve vald till riksdagsman och, med laga fullmakt försedd, uttoge sin pollett och infunne sig i vederbörligt. stånd, så kunde naturligtvis ingen neka den okände mannen att intaga sin plats. Men lika säkert är, att, om någon dag under riksdagens lopp hans brott och dom blefve bekanta för någon annan ledamot af ståndet, denne vore skyldig att anmäla förhållandet för ståndet, och att ståndet vore förpligtadt att upptaga denna anmälan, ehuru den ej vore föranledd af någon annan under riksdagen. inträffad händelse än underrättelsen om domen och ehuru ståndet aldrig med fullkomlig säkerhet kunde känna den dag, då underrättelsen inträffat. Eller skulle man väl vilja påstå, att ett riksstånd, hos hvilket hr A. gör en kompetens-anmärkning mot hr B. under riksdagens lopp, skulle börja undersöka, huruvida hr A. haft sig hr B:s brottslighet bekant vid riksdagens början? I sanning, något så vidunderligt lärer väl ingen fordra. Eller skulle man väl hellre vilja, att ett riksstånd redan vid riksdagens början ansåge sig för en odelbar kropp, från hvilken ingen lem finge skiljas, och derigenom ålade sig att till riksdagens slut öfverlägga och besluta tillsammans med en man, som vore till brott förvunnen? Detta vore ju minst sagdt obehagligt — eller huru? och hvilka tillmälen skulle icke med anledning af ett dylikt förhållande utösas öfver ett så tolerant stånd? Svensk grundlag föreskrifver också icke med ett enda ord, att ett stånd skall vara såsom en råttfälla, från hvilken ingen kan komma ut, men hvarje befullmäktigad in, De enda ord, som handla härom, hafva vi förut anfört, och det torde väl ej vara för djerft att deraf draga den slutsats, att ett valdt stånd är konstitueradt, när dess medlemmar fått sina efter laga val utfärdade fullmakter på vederbörlig ort godkända, och att ståndet derefter utgör ett konstitueradt, d. v. s. ett lagligen bildadt stånd, om än aldrig så många af dess medlemmar under riksdagens lopp der lagligen an MR AVD -— RR VR RAR RR Am ON fö. JR TK LIVET SR An Yu å h TT Oo he OD RS RÅ