Aftonbladet – 7 februari 1860, sida 2

half timma derefter återvände jag till min värd i Glinnoö, väckte upp honom och frågade honom genast om de nya innevånarne på den gamla herregården. Han svarade mig, att egarinnorna nyss anländt. Hvilka egarinnor? upprepade jag otåligt. Herrskapet, vet jag svarade han me släpande röst. N Hvilket herrskap? Hvilket herrskap Herrskapet vet jan: Äro de rysskor? Hvad annars? Visst äro de rysskor, vet jagp, Äro de icke ytländskor? Huru! — Hä?n : Är det längesedan de ankommo? Det är väl inte längesedan, vet jag. Skola de qvarstanna? 4 Hvad vet jag? Äro de Rikt Å Inte ä det någon, som vet det, vet jag. Det är möjligt5 Har icke en herre kommit med dem? En herre?? Ja.n, S:arostan snckade, — Ack! — Ack! herrel sade han skälfvande — Nej, nej, käre herre — jag tror icke — men hvad vet jag? återtog han hastigt. a Hvilka äro grannarne, som bo häromkring? Hvilka? Grannar af alla slag, vet jag. Af alla slag? Men hvad heta de? Hvilka, egarinnorna, eller grannarne? Egarinnorna. 7 Starostan suckade ånyo; Hvad de heta?, mumlade han, Gyd vet hvad de hetal Den äldsta heter, tror Jag, Anna Fådrovna; men den andra — hvad vet jag? , Ni vet väl åtminstone hvad som är deras familjenamn? :