STOCKHOLM den 6 Febr. Genom det beslut, som borgareståndet enhälligt och utan votering fattade sistlidne lördag i frågan om hr Wallenbergs riksdagsmannabehörighet, har man nått ett slut på de vidlyftiga förbandlingar, med hvilka en enskilt ledamot af borgareståndet kunnat alldeles onödigt . ch gagnlöst upptaga smycket af ståndets och konstitutionsutskottets dyrbara tid. Det enda resultat som genoma hela denna sak vunnits, är det af hr Boman utan tvifvel icke afsedda, att den grundsatsen, atten person är lagligen bosatt endast der hvarest han är mantalsskrifven, hvilken förut blifvit tilllämpad och. godkänd af alla auktoriteter, som deröfver haft att yttra sig, nu äfven blifvi ytterligare stadfästad af borgareståndet genom tvenne särskilta beslut. Hvad sjelfva frågan om borgareståndets talmans propositionsvägran angår, i afseende på hvilken meningarne inom konstitutionsutskottet voro så delade, att saken afgjordes blott med en rösts majoritet, så är densamma in casu afgjord, men detta hindrar icke att meningarne komma att både inom och utom representationen fortfarande vara mycket delade i afseende på den grundlagstillämpning, som här kom i fråga. Vigtiga skäl ha blifvit å ömse sidor anförda, och det synes oss vara ett ämne, värdt konstitutionsutkottets uppmärksamhet, huru man genom något förtydligande stadgande skulle lIunna med bevarånde af domaremaktens helgd i de fall, der den BKaft att tillämpa grundlagsbestämmelser, och tillika af den granskningsrätt, som är stånden förbehållen,. undvika dels den svårighet, som onekligen ligger deri, att bestämdt kunna veta och afgöra, huruvida en under riksdagens lopp framställd anmärkning mot,en persons riksdagsmannabehörighet, och hvilken anmärkning endast kan betraktas såsom en motion, :kan sägas vara omedelbarligen föranledd af under riksdagen inträffande bändelser, dels den vådan att ett stånd när som helst kan oroas genom kitsliga upprifningsförsök, ogrundade invändningar mot ledamöternas kompetens och deraf härrörande personliga och gagnlösa debatter, som kunna taga bort en stor del af ståndens tid. Det kan ej annat än väcka förundran, att detta konstitutionsutskottets utlåtande blef föremål för diskussion i bondeståndet, och att några ledamöter kunde gå derhän att yrka en återremiss. Detta vittnar om oreda i begreppen och missförstånd om konstitutionsutskottets ställning i en sak som denna. Man skulle till och med ej sakna skäl att anse det oegentligt, att en diskussion rörande detta utlåtande egde rum inom sjelfva borgareståndet, åtminstone innan den hvilande hufvudfrågan Var afgjord, Ty S 50 af riksdagsordninges skränker diskussionsrätten till de frå? munder öfverläggande komma och -YOT, SOM fråga om något sådant ett ve sär var icke och förslag, som var up? -skotts beiänkande kunde framkalla ) user öfverläggande och utan om hvad . veslut från ståndets sida, Amd vd S riksdagsordningen nämner sratöm -6 utlåtande från konetitutionsutskot4 vilket ståndet hade att ställa sig till ef.rrättelse. Frågan hade till följd af propositionsvägran och ogillandet af denna blifvit hvilande och den skulle egentligen till följd deraf återupptagas just på den punkt, der den befann sig vid talmannens propositionsvägran, så att proposition i den hvilande frågan omedelbart framställts, utan att ett alldeles nytt ämne, nemligen konstitutions-utskottets åsigter i afseende på talmannens uppfattning af de grundlagsparagrafer han åberopat, fått skjutas midt in i den hvilande öfverläggningen, i hvilken diskussionen redan hade blifvit förklarad fulländad och endast beslutet sålunda återstod att fatta. Sedan nämnde beslut blifvit fattadt, hade det naturligtvis ståtthvar och en fritt, att reservationsvis yttra sig deremot och uttala sina åsigter rörande sakens formella behandling. Vi kunna i alla händelser icke annat än anse för alldeles otroligt det rykte som förmäler, att åtskilliga inflytelserika personer, hörande till riddarhusets majoritet, skulle ha för afsigt att rörande konstitutionsutskottets ifrågavarande utlåtande framkalla en vidlyftig debatt på riddarhuset i nästa plenum och försöka få detsamma med ogillande lagdt till handlingarne. Då konstitutionsutskottet, i fall såsom detta, är den högsta lag-tillämpande och dömande myndigheten, från hvilken ingen appell finnes, skulle man genom en sådan åtgärd göra sig skyldig till just det fel, som man förebrått dem; hos hvilka man trott sic finna åhåga att utvidga ett stånds politiska rätt på bekostnad af domaremaktens helgd och okränkbarhet; På stats-uiskottets utgifts-afdelning lär i dag, enligt anmodan, chefen för ingeniörkåren, generalen af Kleen, hafva varit närvarande för att meddela upplysningar angående de af K. M:t begärda anslag, dels för et nytt kompani sappörtrupper, dels ock för I.