Aftonbladet – 31 januari 1860, sida 3

prece famnijer stär val de flesta af ynglingarne till buds, men inskränker sig till några timI mar om söndagarne. Den öfriga veckan tillbringas i uteslutande sällskap med jemnåriga. doch denna isolering medför många förvända Jäsigter med deraf följande fel. Vi vilja blott nämna: en svår penalism, som endast genom Ide strängaste åtgärder kunnat minskas; en falsk esprit de corps, ofta åtföljd af en skef moral, visande sig uti osanningar mot förmiän doch lärare m. m.; en kastanda, medförande Å förakt för civila och isynnerhet borgerliga yrken o h dess idkare, samt ofta hela lifvet igenom åtföljande eljest förträffliga militärer, O. 8. V. De fördelar Carlberg förmenas medföra för ynglingen äro disciplin, ordning och tarflighet, hederskänsla, militäroch karsratanda, god hållning och salongsvana etc. Några af dessa fördelar finnas onekligen. Men de andra torde vid närmare skirskådande rentaf förvandlas till olägenheter. Den, åtminstone förr, öfverdrifna tarfligheten medför en klandersjuka, som lätt öfvergår till en obehaglig vana för lifstiden och ein lustiges Leben under de första officersåren, för att taga skadan Igen. I afseende på hederskänslan etc. hänvisas till hvad är sagdt om falsk esprit de corps och kastanda med deras följder; och hvad salongsvanan vidkommer, torde litet hvar hafva kommit i erfarenhet af den obehagliga jargon, som tillhör en stcr del kadetter eller från Carlberg nyss utkomna officerare, en jargon, som visserligen hos de flesta försvinner efter några års umgänge med andra menniskor, men hvilken hos en del nog envist qvarsitter hela lifvet. Mången tror, att hvad som brister lärover-. ket i öfrigt ersättes genom den der förvärfvade skickligheten i militäriskt afseende. För att häfva detta misstag, behöfva vi endast anföra att kadetten, när han blir officer, aldrig Jenstgjort med trupp och i de flesta fall högst sällan, om någonsin, fört pluton. Soldatens behandling och deltagandet i manövern, åligganden hvilka tillhöra honom genast då han lir officer, äro alldeles oförsökta saker. Stulerna, om också å lärarnes sida med allvar skötta, visa äfven otillfredsställande resultater, ty kunskapsmåttet i krigskonst, krigshistoria, moderna språk etc. svarar ingalunda mot beofvet. Efter att sålunda, säkert i mångas tanke alltför strängt, hafva granskat den. ena vägen till officersbefordran, torde man vänta, att vi skola finna den andra så mycket bättre. Detta je dock icke händelsen, om den äfven onekIgen har några företräden. . Hvad studierna vidkommer, erbjuder den såväl i humanistiskt som militäriskt hänseende samma, om icke större brister, hvartill kommer obekantskapen med praktiska öfningar i rekognoscering, fältbefästning, fäktning, ridning c. Man kan mot densamma äfven anföra större risk i afseende på dåligt sällskap och dåliga affärer samt framförallt osäkerheten att efter slutade studier verkligen inkomma. som officer på någon kår. Men den har äfven sina stora fördelar: förberedelseåren till studentexamen, tillragta inom familjen eller i allmänna lifvet, vidga vyerna i medborgerligt hänseende samt utsträcka vetandets gränser genom egna iakttagelser och genom umgänget med menniskor af alla klasser; för studenten stå derjemte alla banor öppna, och han än i den åldern att han icke väljer den militära banan, om han icke änner hos sig verklig fallenhet och lust derör. Härtill kommer hvad som i militäriskt afseende är af mycken vigt: ban har, innan han blir officer, förvärfyat någon erfarenhet i sina pligters utöfvande såsom befäl, både i afseende på exercisen . och truppens behandling, . En för båda vägarne gemensam olägenhet 31 gradpasseringen, som; onödigtvis upptager omkring 3. månader, då den med samma nytta skulle kunna verkställas på betydligt kortare tid. En vaktsom soldat, en som korporal och en som underofficer, alla ordentligt fullgjorda, skulle jemte en veckas jour i kasernen vara tillräckligt. Examen i reglementen c. borde kunna ske både grundigare och bättre vid läroverket, i förening med praktisk öfning. radpasseringen är ett: svårt. och . obehagligt onus för gardesofficerarne, och man får väl tillskrifva detta det ofta ovänliga och Opassände behandlingssätt gradpasserarne i allmänhet, men isynnerhet de: underofficerare, hvilkas befordran ännu kan vara oviss, äro underkastade, De utexaminerade kadetterna. innehafva dels samma ställning som sina tillfäl!8a förmän, dels finnas bland dem gamla kamrater, En förkortad gradpassering och reglementsexamens upphörande skulle säkert åruti medföra en fördelaktig ändring. För att ej göra oss förtjenta af den vanliga tillVitelsen att blott vilja rifva ned, utan att bygga UPP, anse vi oss böra framhålla några åsiger om den rätta organisationen af ett läroverk för offiicerskandidater. Att endast grundtagen, men icke detaljerna, tillhöra -en sååN uppsats som denna, är naturligt. För inträde i läroverket skulle fordras: att afva tagit studentexamen, med samma vilOr i afseende på betyg, som nu äro gällande; att vara underofficer och att hafva gjort ett Tekrytmöte. Läroverket kunde förläggas till arlberg med de förändringar, hvilka blefve en följd af den ändrade organisationen, t. ex. t afseende på antalet af befäl och elever, hvilket naturligen blefve betydligt mindre än nu, 1 afseende på beklädnaden, hvilken eleverna skulle hålla sig sjelfva, c. Vi skulle dock föredraga läroverkets förläggande. till: Stocke olm, med bibehållande af anslaget till krigsakademien, men utan all kasernering; en sträng disciplin kunde vidmakthållas genom. eleverNas sysselsättande större delen af dagen, genom upprop hvarje morgon och afton o. s. Y. Befälet skulle med omsorg väljas, så att endast fullt passande personer tillsattes, samt genom ordres kommenderas utan afseende på ansökan; dess aflöning skulle till följd deraf Vara hör noch fall tilltal för. hohaftråat.