dör NR Tretton till.bordg. (Efter franskan) Ett stort och lysande sällskap var en afton församlädt hos fru DuValier. I defina krets af elegant .smyckade danmier föll min blick nöd beundran på fru Värel, som utan att sjelf hafva tänkt derpå utmärkte sig genom sin enkla öch anspråkslösa drägt; konträsten gjörde hennes medfödda belag ännu mera intagande. Min gamle vän B. kom fram till mig och sade-leende: ! Icke sannt. Gensral Värel har visat sig ega omdöme och god smak genom atttaga denna älskliga qvinna till husträ.s Mitt svar öfverensstänide med min väns otidöme, och han föttfor: SHVad mig ähgår, som har den lyckan att känna heifine mycket väl och att stå på en vänskaplig Föt med henney jag försäkrar er att min aktning och tillgifvenhet för henne växer för hvarje dag: Varel är en af mina äldsta och käraste vänner, men det är som om min vänskap för honom fördubblades genom att se hönem göra en sådaänqvinnalyoka Se blott huruledes fullkorbligt obekanta, höruledes dessa sköna. och strålande damer känna Sig regna till frö Varel genom hen: nes oemotståndliga behag. Välviljan ler genöm hennes Mun och strålar utur hennes vaokta ögob., Hvar ;hon kommer intager hon, utah att sjelf vilja det, hedersrummet; man lemnar det: så gerna: åt henne, emedan hon aldrig tänker. på sin egen person, utan blott på att sprida lycka omkring sig. Och denna qvinna, som nu innehar en så hög rang, som har rikedoni,faran och: allt hvad mängden beundrar, bon. var för två å sedan okänd och fattig, faderoch moderlös, dötter af.en officer, som stupade på valplatsen i Algier; och kanske skulle hon ännu ft snäkta i en sorglig ensamhet, om bon ic a mad till sig och armodets följder, och om fru Duvaliers gamla tant, aktigt under j äfven icke fru L vore så förunt t skrockfulls Jag kan icke förstå, svarade. jag, hvad den unga damens lycka och fru Liris öfveriro hafvarmed hvarandra att. göras sv ou För tvenne år sedan,, svarade B., hade fru Duvalier en middagsbjudning, för att fira denna dams ankomst, då hon var rest från Bordeaux