Aftonbladet – 30 januari 1860, sida 1

ådagalägga sin öfvertygelse om en böns verksamhet när han af hjertat går, än denne Cruncher gjorde i sin misstrogenhet mot sin hustru. Det var som om en afgjord förneikare af spökens tillvaro skulle ha blifvit skrämd af. en spökhistoria. Och mins hvad j g sagtlh sade Cruncher. Det blir inte närti å morgon! Lyckas jag inte i natt i mitt ärliga yrke, så skall jag leka en lek med dig, :så att du intå hastigt skall glömmatl Under dessa och dylika utgjutelser förgick aftonen i Chruncherska huset, till dess lilla Jerry och hans mor fingo husfadrens befallning att gå till sängs, hvilken ock genast åtlyddes. Derpå satt Cruncher några timmar och rökte sin pipa; ty han skulle icke begifva sig ut på sin expedition förrän mära klockan ett. Då nu denne spöktimme var inne, uppdrog han ur fickan en nyckel, öppnade med iden ett skåp, hvarutur han framtog en: säck, ett temligen stort bastant bräckjern eller s k. ikofot, ett rep och en kedja -och andra fiskedon af den sorten. Sedan han på ett skick ligt-sätt packat på sig alla dessa saker, kastade han en misstrogen afskedsblick på sin hustru, släckte ljuset och begaf sig af. LillsJerry, -som endast lätsat kläda ef sig då han gick till sängs, var nu genast på benen. Skyddad at nattens mörker, smög han sig ut efter fadren, följde honom utför trapporna, ner på gården, ut på gatan. Han var ej rädd för, att icke slippa in i huset igen; ty der boäde mycket folk och porten stod öpnen hela nätten. Hänförd af en loflig ambition att ictränga i hemligheterna af fadrens ärliga yrke, höll sig Lill-Jerry lika nära intill husväggarna, som hans båda ögon sutto hvarandra i bans panna, under det han noga behöll sin vördade fader i sigte. Den vördadefadren styr