sade från fästena. Amnstalter vidtogos af spauorerna, att gå öfver floden och tåga mot Tetuan. AMERIKA. Virginiens guvernör, Letcher, har väckt ett örslag, att sammankalla ett konvent af samtliga unionsstaterna, för att afgöra slaffrågan RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. 4 Ridderskapet och Adoln. Förmiddagen upptogs uteslutande utaf öfverläggningen rörande lagutskottets betänkande n:o 15, afstyrkande af friberre. Creutz väckt motion om giftomannarättens upphörande. Uti denna öfverläggning, till hvilken vi torde återkomma, deltogo för utskottets förslag: Grefve Erik Sparre, hr K. Olivekrona och hr Carlheim-Gyllensköld; mot detsamma samt för antagande af friherre Armfelts förslag, att qdvinnan vid fyllda 25 år skall ega rätt att sjelf bestämma öfver sin hand, hr G. Montgomery, hr G. Cederschöld, hr von Qvanten, frih. Armfelt, hr P. R. Tersmeden, hr F. A. Cederschöld, frih. Hugo Hamilton och hr Liljenstolpe. , För återremiss röstade hrr Nordenfelt, -N: von Koch, von Ehrenheim och frih. R. Cederström. Motionären, frih, Creutz, talade för bifall till sitt förslag. På framställd proposition, och då meningarne icke kunde förlikas, uppgaf frih. Creutz sitt förslag och förenade sig med dem, som begärt återremiss, och 1å man icke kunde blifva ense om kontrapropositioien, anställdes först votering derom, hvilken utföll så, att återremissen med 74 nej mot 63 ja blef till tontraproposition antagen. Vid derpå anställd slutlig votering blef betädkandet med 65 nej mot 36 ja till utskoitet återrremitteradt. Prosteståndet. Lagutskottets betänkande n:r 15, som afstyrker bifall till friherre Creutzs motion om giftomannarätcens upphörande, föranledde en längre diskussion. Derunder yttrade sig: prostarne Sonden och Wåhlanler samt kyrkoherden Wennerström, hvilka påyrkade den förändring i nu gällande lagstiftning angående siftomannarätt, som friherre Armfelt i sin emot besänkandet afgifna reservation föreslagit, eller att giftomannarätt för qvinna, som fyllt 25 år och sin mynNghet sjelf utöfvar, må försvinna, dock att 6 kap. 2 8 giftermålsbalken i thy fall jemväl bibehölle sin tillämplighet; kyrkoherden Otterström, som äfven delade sistnämnda åsigt, ingick i närmare granskning if utskottets motivering för dess förslag, den talaren klandrade; biskop Björck, som ej ville, mot aposteln Pauli ord i 1 Kor. 7, borttaga föräldrars giftomannarätt, om ock sidoslägtiogar derifrån uteslötes; prosten Källström, hvilken hufvudsakligen stödde sin, med biskop Björcksi det närmaste öfverensstämmande, åsigt på allmogens uppfattning af förhållande biskop Anjou, professor Sundberg, domprostarne Bjö ling och Knös, som förordade betänkandet; doktor Nordlander, som ansåg giftomannarätt ej böra förefinnas i annan mening än att föräldrar egde att gifva imma råd och förmaningar åt sina barn, när de äro sinnade att ingå äktenskap; komminister Beckman, som förmenade att i förevarande hänseende borde tagas betraktande den tilläfventyrs menliga förändring i den unga qvinnans sätt att uppfatta sin ställning iom familjen, som kunde blifva följd deraf att hon vid val af make blefve af familjen fullkomligt oberoende; samt riksarkivarien Nordström, med hvilken slutligen e talare, som förordat antagande af frih. Armfelts eservation, förenade sig, som yrkade återremiss; ytrande den sistnämnde talaren den åsigt att, om ett örslag i enahanda syftning som frih. Armfelts blefve sodkändt såsom lag, detta dock icke borde ske utan sillbörligt afseende å föräldrars och fosterföräldrars naturliga rätt att höras och gifva råd, så att icke ;respectus parentelae genom en lagstiftning i ämnet wräddes för nära. Betänkandet blef genom votering med 38 röster mot 18, som voro för bifall, till utskottet återremitteradt. Samma utskotts betänkande n:o 16, som i anleding af väckt motion af kyrkob. Ternström tillstyrker vorttagande af det i 2 kap. 5 giftermålsbalken och K. F. den 10 April 1810 stadgade förbud att utan xonungens samtycke ingå äktenskap inom svågerlag i sidone, blef, sedan domprosten Björling, reservant nom utskottet, erinrat om inkonseqvensen deraf, att frågavarande förslag antages, då deremot förbudet i nästpåföljande om det s. k. andra svågerlaget fortarande behölle sin giltighet, samt kyrkoherden Terntröm i ett längre, anförande ytterligare motiverat sin isigt, af ståndet afslaget efter votering med 40 röster mot 14. Bankoutskottets betänkanden nris 10, 12 och 13 zodkändes. Nris 11 och 14 bordlades andra gången. Borgareståndet. Vid företaget val till revisorer för granskning af räkenskaperna för lånekontoren i Göteborg, Wisby ch Malmö, utsågos för Göteborgs lånekontor för 1860 till revisor, grosshandlaren 0. Wijk, till suppleant, grosshandlaren C. Sirenius; för 1861 till revisor, cektor G. IE. Widell från Marstrand, till suppleant srosshandlaren J. Kjellberg, samt för 1862 till revisor, konsul A. R. Kullman, och till suppleant, grosshandlaren J. P. Qvensel; för lånekontoret i Malmö: för 1860 till revisor, handlanden P. A. Flensburg, till suppleant, handlanden C. J. Westrell; för 1861 till revisor, borgmästaren i Karlshamn RB. Trägårdh, till suppleant, handanden i Landskrona J. Tranchel, och för 1862 till revisor, konsul J. K. L. Eneman och till suppleant, handlanden i Kristianstad C. J. F. Ljunggren; för Wisby lånekontor: för 1860 till revisor, konsul J. P. NHahre, till suppleant, fabrikören I. W. Reijhman; för 1861 till revisor, handlanden C. H. Wallr, till suppleant, handlanden J. Lundin, och för 1862 till revisor, kapten A. L. Wedin, och till suppleant, bagaren JB. Möller. Härefter företogs lagutskottets betänkande n:r 15, ifstyrkande väckt motion om giftomannarättens uppörande. Denna fråga framkallade en liflig diskussion. Utskottets förslag understöddes af hrr Wahlbom, Bruhn och Thollander, hvilken sistnämnde ej ansåg tiden vara inne tör upphäfvande af detta lagstadgande, då qvinnan ej ännu egde en uppfostran, som riktade hennes verksamhet mera utåt, och således det sannolikt skulle innebära en fara att borttaga gifto-mannarätten. Hr Lindstedt yrkade äfven bifall till betänkandet, men, om ej ståndet häri kunde instämma, att åtminstone den inskränkning skulle göras att, så länge fader och moder lefde, dessa måtte vara giftomän. Mot betänkandet samt för återremiss och vincande af det syfte, som innehölles i brr Armfelts och Staaffs reservationer, talade hrr Ekholm, Dohm, Kistner, Staaff, Lundbladh, Lamberg, Gråt, Wistelius, Loven, Ditzinger, Hammar, Grenander, IHierta, Widell, Blånche, Ridderstad ech Trägårdh. Hr Cedergren önkade bifall genast till hr Ärmfelts reservation, utan behof af återremiss Vi hoppas i morgon blifva i tillfälle redogöra för de märkligaste unförandena. Ståndet beslöt utan votering betänkandets återremitterande. Lagutskottets betänkande n:r 16, tillstyrkande förelagen ähåring af 2 kap. 5 giftermålsbalken, wunuderstöddes af brr Ekholm och Thollander, hvaremot hrr Björck, Ödmansson, Kistnir,Staof och Grenander yrkade återremiss, emedan genom den föreslagna ändringen paragrafen skulle komma att sakna öfverensstämmelse med andra stadganden i samma balk, wilka derföre borde i sammanhang med den här