Aftonbladet – 24 januari 1860, sida 3

LANDSORTS-NYHETER. Norrtelje den 20 Jan. Fredagsaftonen den 13 dennes inträffade en i högsta motto beklaglig händelse. En talrik ungdom roade sig på aftonen :ämnde dag vid fackelsken med skridskoåkning på ien tillfrasna Teljeviken, och ingen af deltagarne i letta nöje väntade sig ett så sorgligt slut, som i -erkligheten inträffade. Man hade redan nästan allnänt upphört med skridskoåknivgen och begifvit sig på-hemvägen, då plötsligen man fick höra nödrop af någon som under mörkret kommit vilse på isen och sått ner sig nära åns utlopp. Sjökaptenen Bo Carl serman Roos, som redan i sällskap med flera be kanta nästan uppkommit till staden, skyndade genast vill hjelp, utan att någon i den uppståndna förvirriogen märkte hans aflägsnande. Då isen vid åns atlopp var svag, ville han förmodligen taga en omväg för att uppnå stället der den nödställd: personen befann sig, men vek af för snart; isen brast och han föll ett offer för sin mennisko-kärlek. Olyckan fogade så, att han ensam på denna väg skyndade till bjelp, så att ingen fanns tillhands för att företaga något till hans räddning Några personer hörde väl ett enda rop som uppgafs, men då det ej förnyades och man i anseende till mörkret ej kunde upptäcka något, fäsiade man sig ej vidare dörvid. Då den andre emedlertid blifvit räddad, saknades han ej i den allmänna villervallan af någon bland sina följeslagare, stan man fortsatte vägen, glad att ingen vidare olycka inträffat. Följande morgon; då hans långa frånvaro väckte oro, sökte man honom öfverallt och återfann slutligen hans lik under. isen. Lidköping den 18 Januari. Förliden föndag hände, den olyckan, att en fjortonårig gosse, yngste sonen till patron L. Ahlen, omkom . under skridskoåkning å Lidan, tngefär en half mil från staden; han var åtföljd af aflidne doktor Fryckmans son; G. Fryckman, hvilken höll sig några almar efter; när isen brast underAhln, försökte Fryckman att hejda sig, meh det var för sent; båda föllo i vaen. Några drängar stodo på land, men vågade sig ej ut för att rädda de i fara varande gossarne, Fryckman, som kunde simma, försökte att medelst isens bräckande komma åt land, hvilket ock lyckades, då drängarne voro tillreds att hjelpa honom; men då ropade han: Rädda Victor; jag skall nog