Aftonbladet – 23 januari 1860, sida 2

I anledning af lagutskottets betänkande öfver frih. Creutz motion om giftomannarättens upphörande, gjorde vi i vårt förra nummer några anmärkningar, hvarigenom vi sökte visa att giftomannarättens bibehållande för myndig mö är icke allenast förnuftsvidrigt i och för sig, utan äfven stridande mot andan af vår lagstiftning. Vi tillägga i dag för denna vår åsigt ett ytterligare skäl, som torde bidraga att ställa saken 1 än klarare dager och som ej är af reservanterna inom utskottet anfördt. Giftermålsbalkens 8 kap. I Sinnehåller: Vilja man eller qvinna, der hon enka är, eller giftoman å mös vägnar, göra förord sig emellan före äktenskapet; då skola de det skriftligen och med tvenne vittnen upprätta, innan vigsel sker. Hj må förord göras om annat än makarnas giftorättr Oo. s. V. Härutaf uppenbarar sig en sida af giftomannarätten, som förefaller högst besynnerlig, då det gäller myndig mö. Det anförda lagstadgandet visar nemligen att äktenskapsförord endast kan röra makarnes egendom och att siftoman eger å mös vägnar i det hänseendet besluta. Men nu eger ju, å andra sidan, myndig mö att sjelf råda öfver sin egendom. Huru förlika detta? Hon kan bortskänka hela sin egendom till hvem hon vill, således äfven till sin fästman; men gör hon det ej, utan vill i stället att hennes blifvande make skall hafva laglig giftorätt i egendomen, så sker sådant dock ej, om giftomannen annorledes beslutar och upprättar förord. Vill hon åter hafva sin egendom bibenållen för sig sjelf och ej medgifva den blifvande maken giftorätt deri, så kan hon ej heller det, om giftomannen annorlunda beslutar och han icke vill upprätta äktenskapsförord. Ja, än mer, giftomannen kan, den myndiga mös ovetande, genom förord disponera öfver hennes egendom, såsom honom för godt synes. Vi fråga nu en hvar, som ej är alldeles döf för skäl, om ej detta är en af de största befängdheter som någon lagstiltning kan uppvisa, och om ej detta är en inkonseqvens, som den lagstiftande makten vid första tillfälle, som gifves, bör skynda att få undanröjd. För framgång åt den åsSigt, vi i denna sak förfäktat, kunna vi ej underlåta att fästa en särskild förhoppning å högv. presteståndet, af hvilket stånd åtskilliga ledamöter, såsom biskop Annerstedt, domprosten Björling, prosten Ljungdahl m. fl., vid förra riksdagen afstyrkte den kongl. propositionen om qvinnäs myndighet, bland andra skäl, äfven på det att qvinna ej tillika medgafs att äfven vara sin egen giftoman. De hafva nu, såsom friherre Armfelt i sin reservation äfven synes hafva antydt, tillfälle att rätta den sålunda af dem ganska riktigt anmärkta inkonseqvens — och vi förmoda att de, måna om lagstiftningens anseende, icke skola försumma att med ifver verka derför.