Denna är i fniniatyrformat och högst elegant. tt längre företal skildrar Tegners lif och förhållande till svenska skaldekonsten samt innehåller en fullständig förteckning öfver alla de på främmande språk utkomna öfversättningarne af Frithiofs saga. — Ernst Moritz Arndt, som nyligen fyllde sitt nittionde år, ärnar föranstalta en ny fullständig upplaga af sina dikter. — Frankis orientaliska resebeskrifning med titeln Nach Jerusalem, har icke blott blifvit öfversatt på franska, engelska, holländska och åtskilliga andra germaniska och romaniska språk, utan till och med på hebreiska. Denna öfversättning är gjord af M. E. Stern i Wien. ! — Eldan på fransyska. En del af den poetiska Eddan, neml, den bekanta Solsången , har af prof. Bergman i Strassburg för första gången blifvit öfversatt på fransyska. — Den komite, som i Preussen blifvit nedsatt för att vara prisdomare vid utdelandet af det nyligen stiftade Schitlers-priset, består af följande: filogen Böckh, historieskrifvarne Ranke, v. Raumer och Droysen, litterärhistorikern Gervinus, estetikern Hotho, skalden Grillparzer, teaterintendenten vy. Htlsen och direktören E. Devrient. — Alexandre Dumas d. ä. ärnar skrifva ett motstycke till den af hans son författade Slösande fadrew, Han har blifvit afundsjnk på den framgång hans sons pjes gjort och vill nu sjelf åter vända sig till teatern med ett stycke; som bär titeln: Den girige sonen. — Fruntimmersromaner. Den bekanta skriftställarinnan och numera botgörerskan grefvinnån Ida Hahn-Hahn håller på med en samtidsromån, Regina Maria. Den skall, i likhet med hennes föregående arbeten, hufvudsakligen sysselsätta sig med hennes egen person, ehuru denna längesedan förlorat allt intresse för verlden. — En talangfull lärjunge af Currer Bells skola, Julia Kavanagh, har utgifyit en ny bok: Sju år, och andra berättelser. — Af psåvdonymen George Elliot, som antages dölja ettannat författande fruntimmer och som förut lemnat allmänheten Adam Beda, väntas äfven en ny romän. — På engelska scenen har en mr Philipps oragt det längre än någon annan teaterförfattare i Iräpande effektmakeri. Man har förut visserligen sett ett och annat dolkstyng, en duell, en giftbägare, ut icke tala om så alldagliga saker som att Neniesis uppenbarat sig i kulform; men afrättningar Har nån varit förskonad ifrån, tills i denne Watt Philipps Döda hjertar, som nyss uppförts i London, man fick se framföras en schavott, hvarifrån delinqventen, 8elan han vederbörligen klädt af sig, håller ett Jänipigt afskedstal till publiken. — Scribe uthvisslad. Man vet, att det första lustspel, med hvilket Scribe uppträdde inför allnänheten år 1811, rönte ingen framgång. Sednare olef det helt annorlunda, men slutet tyckes bli likt vörjan. Redan hans näst sista stycke. Kärleksdrötnnen, hade ingen lycka. Hans sednaste, flickan om rettio år., har till och med gjort fiasco och blifvit ithvissladt. Under sådana omständigheter lärer Väl Seribe svårligen bringa det derhän, att låta iså nånga stycken som dagarne i året gå öfver scenen. dan har lifligt önskat detta, aldenstund han redan vår hunnit till det 353:dje. — Den fordna S:t Marcel-teatern i Paris har inyo öppnats, under ledning af förre skådespelaren Bocage. Det tros icke att företaget kommer ått ära sig, emedan teatern ligger så långt från rörelens medelpunkt, nemligen vid Rue Mouffetard. Det örsta stycke, som uppfördes, hade titeln Pamour, hvilet genast gaf anledning till ördleken, att man får of att gå och se Pamour dans le bocage. — Som det gamla Paris mer och mer förvinner för Napoleons maktspråk, har en förläggare arit betänkt på att åtminstone i bild bevara åt ramtiden de märkliga byggnader och monumenter, om dagligen rifvas för sanitära eller strategiska änlamål. Verket kommer att kallas Paris sen va, och ueopold Flaming skall utföra koppargravyren. pe