TSRESTORO TERRIER STOCKHOLM iden 21 Jan. Lagutskottet har i sitt betänkande öfver friherre Creutz förslag angående giftomannarättens upphörande till alla delar afstyrkt en sådan åtgärd. Inom utskottet hade meningarne öfver denna vigtiga samhällsfråga varit delade. Väl hade ingen velat gå så långt som motionären, nemligen att frigöra hvarje lagligen giftvuxen qvinna från giftomannarättens band; och den åsigt, att en viss mognare ålder borde bestämmas för berörde rätts upphörande, oberoende af huruvida ogift qvinna förklarat sig myndig eller icke, har endast funnit en enda försvarare inom utskottet (hr Staaff). Deremot hafva flera ledamöter ansett giftomannarätten böra upphöra i hvarje fall då en till 25 års ålder hunanen ogift qvinna sjelf förklarat sig vilja vara myndig; och i denna syftning ha upplysande Och förtjenstfulla reservationer blifvit afgifya af friherre Armfelt och hr Lagerbjelke,, äfvensom hr Staaff, ehuru, såsom redan nämnåt är, hysande en något afvikande Åigt, förenat sig med friherre Armfelt i dess slutpåstående. De motiver, hvilka majoriteten lagt till grund för sitt ovilkorliga afstyrkande, äro i sjelfva verket så märkliga, att vi anse oss här böra anföra de hufvudsakligaste deribland samt uriderställa dem en liten granskning. Till en början förklarar utskottet, att frågan rörer familjens rätt; att hvarje rubbning i denna rätt kan innebära frön till omgestaltning af alla samfundsförhållanden; att här, om någonsin, är folkets från fädren ärfda föreställningssätt den högsta lagstiftaren; att först då ett sådant föreställningssätt blifvit utplånadt, hvilket här förmenas icke vara fallet, bör en förändring kunna komma i fråga. Häremot hafva reservanterna med fullt skäl anmärkt, attstadgandet daterar sig från de tider, då husfadersväldet var oinskränkt, hvilket numera icke är fallet, sedan det kristliga personlighetsbegreppet alltmera börjat äfven inom lagstiftningen göra sig gällande, samt att familjens rätt, äfyen i sin rätta mening förstådd, icke kan vidmaktbållas genom tvångslagar. Vidare påstår utskottet, att hvad giftomannarätten egentligen innebär, är förståndet, stäldt vid sida. af känslan, för att afböja dennas missledning; att här blott vore fråga om ett råd, ehuru iklädt formen af ett förbud tillsvidare, då saken al!tid kan underställas domstols pröfning, och förbudet sålunda endast kan betraktas såsom ett underrättens utslag. Man återfinner här detta ordande om känslan, hvilket så i användes. i kampen för qvinnans permanenta omyndighetstillstånd. Men utskottet synes härvid ha förgätit, att detta skäl, som, i fråga om rätt ait förvalta gods, möjligen kunde ha ett visst sken för sig, här deremot saknar äfven ett sådant, emedan vi här, såsom en reservant rikt gt anmärkt, befinna oss på käns! lans egna område, enär den själarnes ömsesidiga dragningskraft, som man benämner ycke i högre mening, just utgör det enda! berättigande motivet vid ingående af den öf-1 rerenskommelse, som konstituerar äktenskaI vet, Denna dragningskraft, detta tycke bör i visserligen ledas af förståndet, men af det! gna, icke af ett främmande, som för öfrigt fta i sådana fall ej är annat än en mask för ! gennyttiga beräkningar. Att åter, såsom utj: kotiet gjort, vilja hos den ogifta qvinnan !! örutsätta en till lifvets gräns fortsatt absolut! förmåga att förvärfva eget omdöme i den ör henne vigtigaste af alla frågor, anse vi ika med hr Staaff: vara ingenting mindre än tt misskännande af qvinnans värde. Betecknande för utskottsmajoritetens ståndpunkt i lenna sambhällsfråga är parallelen emellan !!