Aftonbladet – 20 januari 1860, sida 2

288 mälionerna, utan dessa åtgå, så måste man vara mera belåten med att jernvägarne ej blifva alldeles färdiga förr än tre år sednare eller 1878, då derigenom besparas 168 millioner rdr och blott 120 millioner rdr åtgå. Och kan man elter den förra till 1878 års slut återbetala i det. närmaste :120 millioner rdr (118,800,000 rdr) såmt derefter ytterligare betala återstoden i 288 millioner rdr, så måste man vida heldre till 1878 års slut åstadkomma 120 millioner rdr, då roan slipper att betala återstoden i 288 millioner rdr, och följaktligen inbesparar 163 millioner rdr. Ännu mera. då i detta fall med lån landets rörelsekapital redan 1878 skulle hafva minskats med 43,200,0009 rdr och derefter ytterligare minskas med 169,200,000 rår, alltså med inalles 212,400,000 rdr, skulle deremot utan lån minskningen i landets rörelsckapital genom utgående liqvid för importerade jernvägseffekter visserligen inom 1378 utgöra 44,400,000 rdr; men ock stanna dervid, så att derigenom minskningen i landets rörelsekapital äfven blefve 168 millioner rdr mindre än eljest, och om vigten deraf torde ej behöfva vidare erinras efter en färsk och bitter erfarenhet. Resultatet blifver alltså att 168 millioner rdr inbesparas, om jernvägarne byggas utan lån för 120 millioner rdr — på föga längre tid än som i ena fallet behöfves, och med de medel som i andra fallet på samma tid måste utgå såsom afbetalningar om jernvägarne byggas med lån. Vi behöfva alltså icke besvara den frågan, hvarest skola byggnadsmedel tagas utan lån, ty svaret ligger till hands: de finnas der medel till vida större, till mer än dubbelt så stort belopp skola tagas till återbetalningsr, om byggnadsmedlen upplånas. Det kommer. att visa sig, huru statsutskottet förmår fatta och lösa sin uppgift, att på det skyndsammaste inkomma med förslag om medels anskaffande för jernvägsarbetenas fortsättning. Det har fria händer och är ej bundet vid statens skuldsättning såsom enda utvägen. Emedlertid och såsom bidrag till diskussionen pro et contra lemnas denna lilla utredning, som, ehvad mycket, litet eller intet kommer att ytterligare lånas, ej torde vara alldeles öfverflödig för öfverskådande och bedö. mande af den vigtiga frågam i hela dess vidd och särskildt af alternativa låneförslag. i hvilket sednare hänseende vi denna gång ej när mare yttra Oss. M. len A.