Aftonbladet – 19 januari 1860, sida 2

LEA RNA par. En lakej inbar chocolat-kokaren i helgedomen; en annan lät det koka och sjuda, en tredje höll serveten; den fjerde (den med två uren) iskänkte chocolatet. Det var för monseigneur alldeles omöjligt att undvara en enda af dessa officianter vid chocolat-serveringen utan att nedstiga från sin höga plats under den beundrande himlen. Det skulle ha varit en djup fläck på hans adeliga sköldemärke om hans chocolat blifvit helt simpelt påpassadt af endast tre betjenter; endast två skulle ha blifvit hans död. Monseigneur hade varit borta på en liten soups föregående natt, vid hvilken la Comedie och le Grand Opera varit på ett förtjusanda sätt representerade. Monseigneur var borta på små soupåer nästan alla nätter, i det mest förtrollande sällskap. Monseigneur var så poli och så känslofull, att Opera och la Comedie i de tråkiga statssakerna och stats. hemligheterna hade en vida mäktigare inflytelse på honom än Frankrikes alla behof. Visserligen var nu detta en rätt lycklig omständighet för Frankrike, liksom ändtligen för alla andra på enahanda sätt välsignade länder — för England till exempel på den goda tiden, då den glade Stuart lefde, hvilken s Ide det. i Med afseende på de stora allmänna statsangelägenheterna hyllade Monseigneur icke mer än en, men en mycket god princip, nemligen den, att låta sakerna ha sin gång. Med afseende åter på de mera partikulära statsangelägenheterna hyllade -han en annan förbåldt nobel princip, nemligen den, att sakerna borde få gå sin ostörda gång — till förökning af hans inkomster och makt. Med afseende på sina nöjen hyllade Monseigneur äfvenledes en förbåldt nobel princip, nemligen den, att verlden var skapad just enkom