Aftonbladet – 16 januari 1860, sida 2

Biskoparnes lönevilkor i Danmark, Då frågan om en reglering af biskoparnes inkomster i Sverge nyligen tagit ett så stort steg framåt genom regeringens till riksdagen aflåtna proposition om biskopsemhbetenas om: sättande på fast lön, torde det kunna intres. sera i en vidsträcktare krets att känna för. hållandet i Danmark med de högsta kyrkliga embetsmännens lönevilkor, och det torde derföre vara skäl, att här efter officiella data meddela det hufvudsakliga i sådant af. Äfven i Danmark hafva prelaternas inkomster till för få år sedan Varit ganska höga och på grund af de anslagna räntornas olika beskaffenhet och storlek mycket ojemna. Det var först år 1855 en länge önskad reglering med fast lön blef verkställd, dock endast för de 6 biskopsembetena af Danmarks inalles 8, nemligen för Sällands, Fyens, Lolland-Falsters, Aalborgs, Viborgs och Ribe stift, hvar: emot Aarhus och Erö-Als stift ännu hafva sitt gamla oskick qvar tillsvidare. Biskopen i Sälland hade ännu i den nuvarande bisko Martensens föregångares, biskop Mynsters, tid en inkomst af intill 30,000 svenska riks. daler, ja vissa år derutöfver, medan dock de andra stiften i medeltal gåfvo en jemförelsevis måttlig reveny. Vid den reglering, som nämnde år fastställdes, utgick man från den grundsatsen, att en biskop egentligen icke bes höfver i våra dagar lefva på den stora ft, som måhända i äldre tider gjordes af egendomliga och särskilda förbållanden mer och mindre nödigt, och då de högsta politiska och administrativa embetsmän i Danmark, rikets ministrar, icke åtnjuta 30,000 rår årligen, oaktadt deras representationsskyldighei verk. ligen torde vara någon, ansåg man biskoparne redan för jemförelsens skull böra billigtvis jemka med sig. Man gick längre; medlem. mar af regeringen åtnjuta hvarje 12,000 sv. rdr om året (utrikesministern har dessutom andra 12,000 rår i taftelpengar, alltså i allt 24.000 rdr): detta fann man rikligt tilltaget, äfven öfverensstämmande med rikets tillgångar, och man lät biskoparne få litet mindre. Det var på sätt och vis att sätta staten öfver kyrkan, men sådan är riktningen i det unga Danmark och — man har fått biskopar ändå, lika väl som ministrar. Enligt 1855 års reglering åtnjuter sålunda Sällands biskop (motsvarande en erkebisp) i netto-inkomst. (fön på stat) 10,000 sv. rår, de andra fem hvardera blottS000. Dertill kommer dock den särskilda summa staten till