PÅ SKENÄSS) Tidsbetraktelse. I blida skuggor, hvilkas minne lefver I dessa mångbesjuhgna bygders frid Och, hur än dagens sorl beständigt vexlar, Beständigt dock i denna bygå skall lefva — Ad vördnad inför Eder Här jag träder, Att låta för en stund till ro mig vaggas Vid sug i lund och suck af våg vid strand. I dessa lundar var det söta I drömden Och diktaden det förra seklets saga, I sångens ädlingar i Gustafs hof. Inunder denna Dahlbergs eksatt Creutz Och följde med sim blick i sångardrömmen Sin Aus och Camilla,, der de gingo, Omgjutna af behagets lätta skimmer, På ängen der mot sjön och speglade Sin kärleks skönhet i hvarandras blickar. Här var det Gyllenborg i landtlig ro Besvor behaget att sin slöja breda mMkring hans fablers fintliga förstånd: Här var det Oxenstjerna såsom yngling Blef kysst till skald utaf en skälmösk Charit, Och sedan sjöng på seklets trånga skala — Så rikt, så luft, så rent, att vid hans sång Man drömmer sig långt bort ifrån salongen Och andas doftet blott af Skenäs äng. fär var det, bär, just under denna lind Han målade med diktens lätta färger Det stilla lif, som friskt och fromt sig rörde I landtligt arbete kring skaldens hem. Här var det som hans sinne för naturen ) I Vestra. Wingåkers socket af. Södermanland, Zz lägdt och planteradt af Erik Dahlberg, bebodt at Gyllenborg och Oxenstjerna samt af den sist nämnde m, fl. besjunget.