Aftonbladet – 7 januari 1860, sida 3

RIKSDAGEN. DAGENS PLENA. Ridderskanet och Adeln. Hr 0. M. Björnstjerna uppläste en längre, jem fande tablå öfver våra och andra europeiska länd tullbestämmelser, hvilken utgick på att komplett -Joch till någon del vederlägga hr O. J.-Fåhrei an rande vid remissen af hr B:s motion rörande vi: a förändringar i nu gällande tullsatser, och anhöll : denna tablå måtte utskottet delgifvas. Hr Fåhreus upptog till besvarande åtskilliga anförandet yttrade åsigter, men sade sig vilja spa JÅ deras egentliga gendrifvande tills ärendet återko mer ifrån bevillningsutskottet. Derpå tillkännagaf landtmarskalken att uti talmar konferensen tiden-för val af opinionsnämnd förgra skande af högsta domstolens verksamhet blifvit hk stämd till lördagen den 21 dennes, samt att val till de elektorer, hvilka skola Btse justitieombudsm: samt dess suppleant, komma att försiggå lördag den 28 dennes, vid hvilka tillfällen ridderskapet Oo adeln kommer att som vanligt äfven välja fyra su pleanter, hvarföre. hvarje valsedel kommer att up taga 16 namn. 3 Expeditionsutskottets förslag till rikets stände skrifvelser till K. M:t, i anledning af beslutna grun lagsförändringar, upplästes och godkändes. Presteståndets, sedan förra plenum bordlagda hi bjudhing, rörande upptagande af lån för jernvägsa betenas fortsättning, företogs derefter till behandlin; För bifall till inbjudningen talade hrr J. Åke-ma Ehrenhoff, D. G. Bildt, G. M. Stjernsvärd och fril Knut Bonde, för afslag åter grefve C. H. Anckarsvär hvilken motsatte sig förslaget isyunerhet af det skä att ärendets behandling. hos statsutskottet skulle nr danskjuta den ordinarie statsregleringsfrågan, or hvars skyndsammare afgörande grefven redan väckt motion vid riksdagens början. Äfven arsåg tal. de besynnerligt att man först ville upptaga penninga och sedan bestämma de arbeten till nvilka de skull användas. Om inbjudningen skulie bifallas, ville ta derföre som ett amendement till presteståndets för slag anhålla, det utskottet måtte förstärkas eller oc! att ett serskildt utskott för jernvägsfrågans behand ling måtte tillsättas. 7 Det enda verkliga anförandet 1 sak, var hr Åker mans,, hvilken bland annat visade att dröjsmålet vi sista riksdagen i fråga om låneoperationernas vidta gande kostat staten en tredjedel procent i ränta, el ler 66,666 rdr62 sk., hvilket, om man kapitalisera denna ränta, visar en hortkastad summa af 1 oct en tredjedels million riksdaler. Tal. ansåg att mar mycket väl nu kan kalkylera den summa man be höfver, och trodde det dessutom vara stora skälut att nu låna på en gång, så att man icke om 3 år på nytt behöfver låna en mindre summa, hvilket all. tid vore skadligt för landets: kredit. Uti detta instämde de öfriga talarne, bland hvilka br Bildt, som dock isynnerhet hade begärt ordet för att försvara statsutskottet mot den tillvitelse för långsamhet, hvilken blifvit detsamma gjord. Frågan är redan två stånds beslut, och tal. önskade derför att ridderskapet och adeln måtte bifalla, på det ic ke ytterligare tidsötdrägt måtte uppstå derigenon. att två stånd stanna emot två. Hr Ehrenhoff ville blott att lånet måtte inkomma i mynt och icke som förut uti import af lyxartiklar och kolonialvaror, för hvilka artiklar tal. icke ansåg det vara skäl uti att öka vår utländska skuldsättning och deruti instämde Friherre Bonde, som varnade för upptagande af smärre ficklån, hvilka alltid förstöra krediten. Hr friherren skänkte dessutom ståndet en muntrande un derhållning rörande en mängd saker, som icke hörd: till den under öfverläggning varande frågan, mei som, framförda med denne talares vanliga bonhommie likväl åhördes med uppmärksamhet. På framställd proposition bifölls inbjudningen nä. stan enhälligt, men begärdes af grefve Anckars är: votering, hvilken utföll så, att presteståndets inbjud ning blef med 116 ja emot 14 nej af ståndet bifaller K. M:ts proposition om förändrad organisation a beväringen föranledde några anmärkningar af fri herre Raab och hr G. M.Stjernsvärd, hvilka dock för behöllo sig att framdeles få återkomma till ämnet Hvad fiiherre Raab isynnerhet yttrade sig emot va len i propositionen föreslagna lösepenningen af 10( rdr rmt, hvilken han ansåg i hög grad olämplig son princip. Hr Stjernsvärd fann den dels för låg, del: insåg han sättet för dess utgående icke vara ritt ist, emedan om den friköpte ynglingen doge åre: lerpå, så hade han i alla fall betalt lika mycket för tt år som de andra för fem. Statsrådet Björnstjerna uppstod för att gendrifv: le gjorda anmärkningarne, och förklarade att boytingsynglingen endast i fredstid kan, enligt dep ny: ropositionen, friköpa sig. --Om krig utbryter, så kar ngen friköpa sig från skyldigheten att med lif o0r lod försvara sitt fosterland. Hvad beträffade fråan om inrättandet af en allmän landtstorm, så auså; alaren tiden dertill ännu icke inne, emedan vår: örråder icke äro i det skick att vapen för en sådan andtstorm skulle kunna anskaffas. Propositionen revitterades till lagutskottet. E. M:ts proposition om ordnandet af biskoparnes ner föranledde anmärkningar af hr G. M, Bljern värd och friherre Raab. Den förre uppträdde emotpropositionen, derföre tt biskoparne, derigenom i alla fall skulle blifva de ist lönade embetsmännen, och att det skulle ge andning till upprättande af en fursteprelatur, som vi ke hafva råd att ega. Statsrådet grefve Hamilton uppträdde. emot desss märkningar och trodde icke, af egen erfarenhet, tt 12.000 rdr om året tillåta något furstligt lefnadstt. Biskoparne hafva större representationskostnaer än andra embetsmän, isynnerhet vid prestmöten, :h äfven dyra embetsresor; och då några biskopsner nu äro stöfre än hos oss kan anses lämpligt, trodde talaren att ständerna borde erkänna, att n kungliga propositionen sökt att så nära som öjligt gå deras. önskningar till mötes. Friherre Raab anmärkte, att lönerna böra blifva gre, men att. representationskostnaden måtte särilt ersättas, på det att prestmöten och embetsresor åtte blifva tätare. -Talaren önskade dessutom att skottet måtte taga i öfvervägande i sammanhang irmed den motion om åtskilliga biskopsembetens inagning, som inom ståndet blifvit väckt. Sedan hr Stjernsvärd besvarat några af grefve Hatons yttranden, och grefve Anckarsvärd förklarat 1 tacksamhet för detta regeringens genomgripande formförslag, hvilket han. önskade icke måtte röna mha öde som löneregleringen för armen, för månår sedan, utan att endast lönesommorna måtte 5å, utan beräkning af boställsoch Prebendeinkomr, remitterades motionen till statsutkottet. Öfrige bordlagda kungliga propositioner remitteras utan diskussion till vederbörande utskott. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande n:o 15, .ogs talmansstolen af grefve Ve SSR och blefvo tta utlåtandes 21 punkter dels bifallna, dels lagda I handlingarne. Samma utskotts utlåtanden n:ris 16—26 biföllog, h memorial n:ris 27—28 lades till handlingarne. Lagutskottets utlåtande n:o 7. bifölls, och n:ris -11 lades till handlingarne. Af ekonomiutskottets betänkande n:o 4, angående a bya byggnadslagar, bifölls första punkten utan kussion; vid 2:dra punkten uppstod oröe sådan er oe Ei a EE KE PGO GRS TT DES RNA At ellan hr N. voa Kock, hr Nordenfelt, grebte Lagerk sta taIP KN. h grefve BH. A. Taube. De trenne