Aftonbladet – 7 januari 1860, sida 3

Article Image
4 p C5) MEN Ovasendet på gatorna forttor and uu några timmar. Med undantag af de slänga v åtskilliga af orostörarne ådrogo sig genon inJ sin kitslighet och som möjligtvis äfven kunn; tta I ha träffat stilla åskådare, skedde ingenting im-Isom är värdt att vidare omtala. Dagbladet anser uppträdet till någon de E föranledt af jäsningen i anledning af de Po . dlitiska händelserna, men en insändare förme. ig nar att det framkallades af sen polisbetjents 1-Å kitslighet att börja slå några menniskor, som I förde ett på nyårsafton mycket vanligt och öfversedt oljud. — Flera personer, både af a. J Polisen och af folket, lära blifvit sårade och il måst föras på lazarettet. 1 Den officiella tidningen meddelar nu, nästan se Jin extenso, utrikes ministern baron Blixen:tIFineckes bref till prins Christian till Danmark, ei i hvilket ministern säger att om H. höghet mottoge ståtbållareskapet i Holstein, så skulle iI detta erbjuda en sådan ! orgen för danska stats. hå kroppens lugn, att dess kabinett skulle kunna ö-Tafböja möjliga försök att på kongressen besluta någon ändring i Londonsprotokollets bestämmelser angående thronföljden i Danmark. FRANKRIKE. na) Subskriptionen för den italienska armån afnI slöts med den sista December 1859. Antalet n I subskribenter uppgår till. mer än 3,000,000. I början meddelade Monitören förteckning öfver dessa, men upphörde snart dermed, då sybe skribenternas mängd gjorde det omöjligt. Ins Jalles ha 5,660,000 franes influtit, bvilka nu skola fördelas. Berättigade till understöd äro el de, som blifvit sårade i det italienska kriget, samt de fallnas och sårades familjer. , Den i anledning af det italienska fälttåget s) slagna medaljen har nu blifvit utdelad tilldet -i Paris förlagda kejserliga gardet. Hvarje re!l gemente har erhållit 4—500 exemplar deraf. : Den 30 December föreföll i polisdomstolen uti Paris ett uppträde, som hörer till sällsynt. heterna i de franska domstolarnes annaler, :J Hr Ollivier, den bekante deputeranden och Jadvokaten vid appellationsdomstolen i Paris, Åblef nemligen för 3 månader förklarad förlustig rättigheten att uppträda såsom advokat. Han dvar vid tillfället advokat för en viss Vacherot hvilken för en bok om demokråtien blifvit ställd under åta!. Sedan generalprokuratorn de Vignan slutat sitt anklagelsetal, hvari han I med stor häftighet utfor mot den tilltalade, juppträdde hr Ollivier och yttrade, att han icke skulle följa exemplet af generalprokuratorn, som fört debatten på ett lidelsefullt sätt, hvilket alltid vore förkastligt. Knappt hade han uttalat dessa ord, förrän domstolens ordförande afbröt honom och fordrade att han skulle återkalla denna förnärmelse mot generalprokuratorn. Hr Ollivier förklarade då, att han ej afsett att förnärma denve, samt att han vore villig att mildra sina uttryck, men omöjligt kunde återtaga sitt påstående, att åtalet utförts på ett lidelsefullt sätt. På ge Imeralprokuratorns yrkande dömdes nu Ollivier såsom ofvan är nämndt. Denna domstolens stränghet väckte stor förargelse bland de när. varande advokaterna, hvilka samtliga skyn. dade att för Ollivier tillkännagifva sitt del. deltagande. Någon dylik dom har ej af någon pariserdomstol blifvit afkunnad sedan 1834, då advokaten Michel fälldes till enahanda straff. t ENGLAND. Times innehöll den 31 December en åter blick på det tilländagångna året, hvilken slu. tar med följande ord: Det gamla året har slutat med allmänrt framåtskridande i välstånd och glada förhoppningar för framtiden. Utförsel och införsel, affärsverksamhet och vinst samt beloppet af statsinkomsterna ha, trots den kinkiga politiska ställningen och kriget på kontinenten, alltjemt ökats. Sjöfarten tyckes åter vilja bemta sig från den förlamning, som undantagsvis följde efter den utomordentliga efterfrågan af fartyg under Krimfälttåget, Hvarje annan industrigren står i full blorastring mer än någonsin förr, och 1860 års England är rikare, starkare och mera belåtet än det rika och trefna England, som år 1850 högaktades och afundades af verlden. Den londonska cenralkomiten för bildande af skarpskyttekårer, i hvilken krigsministern är ordförande, har föreslagit, att årligen en målskjutningsfest i likhet med den i Schweiz skulle införas i England och förses med rikliga tillgångar genom insamlingar, hvarigenom hågen. för detta sports skulle taga lofven af de mycket mindre nyttiga och sedliga kapplöpningsoch boxningstillställningarne. Denna id lärer ha slagit an på allmänheten, hvarföre man förmodar, ait redan nästa sommar en stor nationalfest skall komma att firas i grannskapet af London, hvaruti samtliga skyttekårer skola deltaga. En militär utvecklar i en till Times insänd artikel denna id ännu ytterligare och föreslår, att vapenöfningar skola införas i deallmänna skolorna, för att — likaledes enligt schweiziskt mönster — göra enselsmännen ända frånbarndomen hemmastadda vapenbehandling. — Af ett tal, som lord mayorn den 17 sistl. December höll till den uf 1000 man bestående skyttekåren i Londons Jity, inhemtas, att bidrag rixligen inflyta till såren. Så hade en affärsfirma på egen bekostnad utrustat 50 man, en enskild person samma antal, andra 25, 10, 5 man, o. s. v, Enligt en korrespondens från London till n tysk tidning skall ett i dessa dagar utpridt rykte om oenighet inom den engelska niniståren endast härleda sig från — en stark nufva, som nödgat lord John Russell att unler några dagar uteblifva från ministårens ammanträden. NIGER Den sjukdom, som bortryckte historieskrif. aren lord Macaulay, var ett hjertlidande, Wwvaraf han i flera år plågats. Omkring 14 lagar före bans död infann sig, med förnyad åldsamhet det onda, som redan 1852 bragte tonom: nära grafvens brädd. TYSKLAND. ; I denna månad skall en konferens öppnas Berlin för att tillvägabringa en öfverensq t Å

7 januari 1860, sida 3

Thumbnail