Aftonbladet – 5 januari 1860, sida 1

Ps rat någonting; stora hän olsstgde me ett starkt ansigte, grofva drag och ett lugnt sätt vara. Det låg Nögontee hennes väsen, som gaf anledning att? att hon aldrig missräknadesig sjell då hon gjorde upp räknp J Fru Defarge, som var öm J en liten pelströja på sig; kring hufv hon snott en lårg, bro bortgömde hennes stora örringar. sin stickstrumpa framför sig, men benne, ifrån sig för aut Pena , med en tandpetare. Sysselsält i med högra armbågen stödd på-ven den; sade fru Defarge alldrig nes man kom in, men hoöslada smul. Detta, i förekiu? med emPä lig dragning på beun:s starkfå ögonbryn, gaf hennes man att skulle göra väl uti att i krogsal efter någon. ny gäst, som ade medan han sjelf varit ute på gatan. Krogvärden lät följaktligen sma bli en rund kring salen, till dess de sta en äldre herre och ett a sutto i ett hörn. Det fanns ot ster: två som spelade kort; två domino, tre som stodo vid disken en knapp portion vin. Då han g disken, hörde ban att der sade till det unga fruntivre vår man.n ; öre: Hvad böfveln har du på den att göral sade Defarga för sig ner dig icke. Se : Men hen låtsade icke Nå okända, och gaf sig i amet sterna, som druckö vin di Nå, Jacques, sade. en ar farge, är nu allt det spildg s kadt? 3 A