Aftonbladet – 5 januari 1860, sida 1

got slags matvara syntes till. Hunger var inskriften på bagarens disk, var tecknad på hvarje liten bulle af hans knappa förråd af dåligt bröd — var i charcuteriboden tecknadt på hvarje hundköttsrätt, som der hölls till salu. Hunger skramlade med sina benrangelsfinger biand kastanjerna i den kringsnoende stekeylinderns hunger gömde sig i hvarje grand af den med härsk olja stekta potatesmosen. Hans residens var honom fullkomligt värdigt. Det var en trång, krokig gata, uppfyld af styggelse och stank, till hvilken stötte en mängd andra trånga och krokiga gator, alla befolkade af trasor och nattmössor, och alla stinkande af trasor och nattmössor, der allting såg styggt och ledt ut. Bland denna jemmerliga och betryckta menniskoskara fans likväl en och annan vild best, som tänkte på möjligheten att göra motvärn. Huru modstulne och Kandfallne de än voro, felades dock bland dem icke eldsprutande ögon, icke heller sammanpressade läppar, bleka af sammanpressad harm; på mängen rynkad panna lästes dystert bot. De många bodoch yrkesskyltarne voro samt och synnerligen bittra allusioner På nöd och brist. På hökaroch fläskbodsskyltarna voro endast de uslaste anrättningar afbildade; på bagarskyltarna endast de sämsta spisbrödsbullar, på värdshusskyltarna föreställdes de jemmerligaste dryckeslag af arma stackare, som ur små glas trakterade sig med öl och utspädt vin. Ingenting föreställdes på ett lysande sätt, utom verktyg och vapen; men de afbilade knifvarne ocherxarne sågo skarpe ut,