damöterne hrr Schartau och Arfvedssons ställe, blef på yrkande af hr Björck, bordlagd. Derefter föredrogs statsutskottets memorialer n:ris 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 24, 25, 26, 27 och 28, som alla af ståndet godkändes eller lades till bandlingarne utan diskussion, hvaremot n:r 23, rörande upplåtande af Låstad jägaregård till boställe åt kronotogen ilSödra Wadsbo fögderi, afslogs på yrkande af hrr Björck, Rinman, C. Thollander och Staaff, som ansågo mindre tjenligt att upplåta nya boställen åt statens tjenstemän, då sådant strider emot de grundsatser,som nu i allmänhet gjorde sig gällande inom representationen, att just kronans embetsmän skulle erhålla lön direkte af staten och ej genom att få boställen, hvilkas skötsel upptager deras tid och hindrar dem från att uppfylla sitt värf i statens tjenst. Vidare förekommo till behandling Jlagutskottets memorialer n:ris 7, 8, 9, 10 och 11 samt allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 4, 5, 6, 7, 8 och 9, som alla af ståndet godkändes utan anmärkningsvärd diskussion. Hr Lallerstedt anböll härefter att i öfversättning få uppläsa en från Turin ankommen, till borgareståndet ställd adress, afgifven af la societå nazionale italiana och hvilken återfinnes på annat ställe i bladet. Talaren erinrade, att detta samfund, som han trodde vara de flesta af ståndets ledamöter väl bekant, utvecklat en storartad verksamhet för Italiens sjelfständighet och fribet. Dess lösen är för närvarande: Italiens enhet genom Victor Emanuel. Adressen hade aflåtits omedelbart efter erbållen telegrafdepesch om borgareståndets beslut. Efter uppläsandet anhöll talaren att få adressen förvarad i borgare-. ståndets protokolier. Hr Blanche begärde derefter ordet och yttradea sig på följande sätt: Detsamfund, hvarifrån denna skrifvelse kommit, är icke nytt. Det är jemnårigt med Italiens förtryckare, mot hvilka det i alla tider kämpat. Personerna ha vexlat, namnet likaså; men anden, som icke skördas af tiden, förblef alltid densamme. Samfundets nuvarande namn antogs, som jag tror, kort före sednaste italienska kriget, efter hvars slut Garibaldi blef vald till dess president. Det är ett handlingens samfund, det har spillt lif och blod både vid Alpernas fot och på. Lombardiets slätter. Men dess leder hafva ej glesnat för det; de fyllas dagligen af Italiens ädlaste söner. Det är således från ett aktadt och äradt samfund, som denna skrifvelse kommit, och jag anser den hedrande för borgareståndet, Den visar huru mycken vigt Italien fäster äfven vid ett blott moraliskt stöd af ett fritt och sjelfständigt folk. Med den djupaste rörelse har jag lyssnat till följande ord i denna skrifvelse från Södern: Om italienarne en gång komma att utgöra en enda nation, så skola de söka alt återgälda sin tacksamhetsskuld till den ädla svenska nationen Och, mina herrar! måtte denna skuld aldrig behöfva betalas! och om den behöfver det, måtte då våra efterkommande aldrig glömma Italiens löfte! Hvad folken lofva, det hålla de, om de lemnas åt sig sjelfva, Sådana gifna löften hafva goda gerningars egenskap: de lefva i alla tider med oförsvagad kraft och oförminskad fägring. Jag anhåller att denna skrifvelse meddelas bondeståndet, som så öppet och värdigt stått vid borgareståndet sida i denna sak. Ett stort antal af ståndets ledamöter instämde. På väckt förslag af hr Rydin, huruvida ståndet icke ansåge lämplingt att å adressen afgifva ett svar, blef frågan härom, på yrkande af hr Trägårdh, uppskjuten, på det ståndet skulle sättas i tillfälle att diskutera det tjenligaste sättet härför; äfvenså beslöts att adressen skulle delgifvas de öfriga stånden. Hr Dalmans bekanta motion bordlades till nästa plenum. Bondeståndet. Vid föredragning af statsutskottets utlåtande n:r 15, angående riksgäldskontorets förvaltning under den sedan början af 1856 års riksdag förflutna tid, lades till handlingarne punkterna 1, 4, 6, 7, 13, 14, 15, 18 och 19; samt biföllos punkterna: 2, 8, 9, 10, 11, 12, 20 och 21. Den i 16 punkten föreslagna instruktion bifölls, utom i afseende på6 S, som återremitterades i syfte att reseersättning icke skall tillkomma revisor, som samtidigt är riksdagsman. Vidare biföllos utan diskussion statsutskottets utlåtanden n:ris 16 till och med 22, samt 24, 25 och 26. Vid utlåtandet n:r 23, tillstyrkande att boställe skulle upplåtas till en kronofogde i Skaraborgs län, uppträdde många talare emot saken, såsom ett vådligt prejudikat och en inkonseqvens, då man tvärtom borde söka få boställena utarrenderade för kronans räkning och endast penningelön anslagen till embetsoch tjenstemännen, och Johannes Andersson från Skaraborgs län blef alldeles ensam om att förorda utlåtandet, som blef afslaget. Lagutskottets betänkande n:r 7 bifölls u.an diskussion, och följande lagutskottets betänkanden lades till bandlingarne. Vidare biföllos ekonomiutskottets betänkanden n:ris 4, 6 och 7, det sistnämnda efter en lång diskussion, som slutade med votering, hvilken utföll med 30 ja emot 21 nej. N:r 5 blef med ogillande lagdt till handlingarne. RE