på många andra ställen, är gällande. Regeringens förslag till förordning om mord, dråp och annan misshandel. (Forts. fr. gårdagsbladet ) Om barnamord och fosters fördrifvande så ock om utsättande af barn eller annan, som värnlös är. 245. Har qvinna med uppsåt dödat sitt oäkta barn, vare sig genom handaverkan eller underlåtenhet af det, som till barnets bibehållande vid lif nödigt var, och skedde den handaverkan eller underlåtenhet vid födseln eller straxt derefter; dömes, för barnamord, till straffarbete från och med fyra til och med tio år. Anm. Högsta domstolens flesta hrr ledamöter ansågo den af Jagberedningen föreslagna, i flera främmande länders lagstiftningar antagna tidsbestämningen af ett dygn efter födseln hafva ett praktiskt företräde framför det obestämda ordet straxt, hvars utbytande emot orden inom ett dygn tillstyrktes. Häremot har justitieministern erinrat, att då varaktigheten af det abnorma tillstånd, så väl i psykiskt som fysiskt hänseende, hvaruti barnaföderskan vid födseln befinner sig, är. olika hos olika individer, det också måste vara oriktigt att binda den derifrån hemtade straffmiidringsgrunden vid. någon viss, godtyckligt bestämd tid, hvarigenom denna mildringsgrund understundom skulle komma att lika orättvist räknas till godo den ena, som den andra icke. I teoretiskt bänseende förkastlig, skapar också en sådan tidsbestämning praktiska svårigheter, emedan de afgörande tidsmomenten antagligen endast undantagsvis kunna i konkreta fall med visshet utrönas. Af barnamörderskan sjelf lär ej någon tillförlitlig upplysning derom ofta vara att förvänta, och merändels har hon ej mindre vid födseln än vid brottets föröfvande sökt undandraga sig alla vittnen. Om saknaden af den af högsta domstolen förordade tidsbestämningen är en brist i gällande lag, är det åtminstone en brist, som sällan lärer föranledt någon klagan. En :sådan tidsbestämning, understundom af tre dagar, understundom af 24 timmar, förekommer dessutom visserligen i de äldre af Tysklands moderna brot:målslagar, men är af de nyaste, eller de preussiska ech österrikiska förkastad. 25 5. Har qvinna uppsåtligen och med berådt mod, vid födseln eller straxt derefter, gjort försök att döda sitt oäkta barn, och blef endast genom omständigheter, som voro af hennes vilja oberoende, brottets fullbordan förhindrad, eller har hon, vid födseln eller straxt derefter, utsatt oäkta barn eller det uppsåtligen ifrån sig skilt och i hjelplöst tillstånd försatt, och fanns barnet vid lif igen; varde hon dömd till straffarbete från och med sex månader till och med två år. Fick barnet svår kroppsskada, kan tiden för straffarbetet förhöjas till högst fyra år. Sättes barnet ut å sådant ställe eller under sådana omständigheter, som i 34 sägas; vare lag, som der stadgas. Anm. Med afseende å svårigheten att i denna författning särskildt upptaga hvad som hörer till läran om ansvar för försök till brott, har högsta domstolen ansett det i början af denna 8 intagna stadgande kunna uteslutas och för öfrigt föreslagit redaktionens förändring i närmaste likhet med lagberedningens förslag. 26 6. Har qvinnan sökt enslighet vid födseln, och vaårder barnets död, utan hennes uppsåt, orsakad af det hjelplösa tillstånd, -deri hon sig försatt; dömes till straffarbete från och med sex månader till och med två år. I enlighet med lagberedningen har högsta domstolen ansett straffets maximum böra bestämmas till straffarbete i fyra år. 27 å. Har qvinna, som af oloflig beblandölse hafvande varit, födt i enslighet och fostret förstört eller å lön lagt; dömes, om hon den enslighet sökt, till straffarbete från och med två till och med fyra år, och, om hon den ej sökt, till straffarbete från och med sex månader till och med två år, der ejinågot af dessa fall utrönes, att fostret omkommit utan modrens vållande, eller att det varit dödfödt eller så ofullgånget att det ej med lif framfödas kunnat. 28 4. Qvinna, som i uppsåt att döda eller fördrifva sitt foster nyttjar invärtes eller utvärtes medel, som sådan verkan hafva kan; varde dömd, om fostret. kommer utan lif eller ofullgånget fram, till straffarbete från och med två till och med sex år, och i annat fall till sådant arbete eller fängelse från och med två till och med sex månader. 29 6. Den som, med qvinnans vilja, söker döda eller fördrifva hennes foster, på sätt i 28 sägs, straffes såsom i samma 4 stadgadt är. ;30 . Har någon, utan qvinnans vilja, sökt döda eller fördrifva hennes foster, på sätt i 28 sägs; dömes, om fostret kommer utan lif eller ofullgånget fram, till straffarbete från med sex till och med tio år, och i annat fall till sådant arbete från och med sex månader till och. med två år. Fick qvinnan af gerningen svår kroppsskada: dömes till straffarbete på lifstid; fick hon deraf döden: miste gerningsmannen lifvet. , 31 6. Föröfvar någon å qvinna, den han vet hafvande vara, sådan misshandel, att fostret förgås eller kommer ofullgånget fram, och hade han: ej uppRÅ Rn nn ARA I Man skvndade oenast efter de haegirda oc I